Lärarbrist färgar avtalsrörelsen för 200 000 lärare

De närmaste fem åren behöver kommunerna rekrytera lärare och förskollärare motsvarande 77 000 heltidstjänster, enligt en färsk rapport från Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Till år 2031 behöver 187 000 heltidstjänster tillsättas.

– Lärarbristen är enorm, och läraryrket sticker ut i sjukskrivningsstatistiken, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. För att göra yrket attraktivt behövs en lönesatsning, men också rimligare arbetsbelastning.

– Lärare känner att de inte får göra det kvalitativa arbete de skulle kunna göra, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund. De har får många elever och för mycket arbete vid sidan av undervisningen. Till slut pallar de inte.

Att locka fler till läraryrket, och få dem att stanna där, är den allt överskuggande uppgiften när de båda lärarfacken nu gemensamt förhandlar med SKL och Pacta om ett nytt avtal (det gamla löper ut den 31 mars).

Lärarna har redan fått större löneökningar än andra grupper i flera år. Exakt hur stora vill parterna inte säga, men enligt Medlingsinstitutet landade löneökningarna inom det privata näringslivet under 2017 på 2,2 – 2,3 procent, i kommunerna på 3,5 procent. ”Och inom den kommunala sektorn har lärarna fått mer än andra”, säger Mathias Åström, förhandlingschef vid Lärarförbundet.

Enligt SKL fick lärarna 15 miljarder kronor utöver märket under perioden 2010 – 2016, en siffra som inte inkluderar den statliga satsningen på lärarlönerna med tre miljarder kronor per år från och med 2016. Facken ser det som självklart att de också framöver måste få mer än ”märket”, den norm för löneökningarna som fack och arbetsgivare i industrin slår fast.

Men SKL måste balansera lönelyft för lärarna mot behov av löneökningar i andra bristyrken. Hellre än en allmän uppräkning av lärarlönerna talar Niclas Lindahl, förhandlingschef vid SKL, om den enskilde anställdes möjligheter till lönekarriär.

– Jag tror att det som lockar till ett yrke är att man över tid kan ha en bra löneutveckling. Att jag får ökad lön när jag utvecklas, och bidrar till att utveckla verksamheten. Generellt vill vi jobba mer med lönespridning, säger Niclas Lindahl.

Det gamla avtalet slöts 2012 och angav löneökningar i siffror för de två första åren. Därefter har lärarnas avtal saknat siffror för löneökningarnas storlek – och så kommer även det nya avtalet att se ut.

– När bristen på lärare är så stor ökar priset. Siffersatta centrala avtal eller inte siffersatta, det är till stor del en konjunkturfråga, säger Mathias Åström.

Man kunde tro att detta är en drömsits för facket. Men lärarna betalar själva ett högt pris för lärarbristen, enligt de båda lärarförbunden. Behöriga lärare i grundskolan och gymnasieskolan får mer att göra då de jobbar med kollegor som saknar behörighet. I förskolan, där sjuktalen är särskilt höga, har barngrupperna vuxit och nya uppgifter tillkommit, samtidigt som personalstyrkan har bantats.

Hur det nya kollektivavtalet ska komma åt de problemen är ännu oklart.

– Man kan tänka sig något slags begränsning av hur mycket undervisningstid en lärare får ha, och så viss tid för planering och efterarbete för varje undervisningstimme, säger Åsa Fahlén. Arbetsgivarna förstår inte riktigt hur mycket för- och efterarbetet kräver.

– Ännu vet vi inte var vi landar, men vi måste få ett mer hållbart lärarliv, säger Johanna Jaara Åstrand

Också lönesättningen på den enskilda skolan har betydelse för hur lärarna trivs. Enligt SKL visar såväl egna undersökningar som fackens enkäter att ”en stor majoritet” av lärarna vill att lönen sätts individuellt genom samtal mellan den anställde och dennes chef.

– Arbetsgivarna lägger mycket arbete på den lokala lönebildningen, säger Niclas Lindahl. Kommunerna har hunnit olika långt, men generellt fungerar det väl.

Det är inte lärarfackens bild. De ser många exempel på att omotiverade och konfliktskapande löneskillnader har uppstått de senaste åren. Erfarna lärare tjänar ibland mindre än sina yngre kollegor.

De tre statliga miljarderna till lärarlöner från och med 2016 har spätt på skillnaderna. Snittet för dem som får löneförhöjning genom den statliga satsningen ska ligga i spannet 2 500 – 3 500 kronor mer i månaden. Enligt Mathias Åström har rektorerna i många fall haft fullt sjå att motivera varför vissa fått en så pass kraftig löneökning medan andra blivit utan.

– De statliga pengarna räckte inte till alla som uppfyllde kriterierna för att få dem, säger Åsa Fahlén.

För många lärare har enda chansen att få upp lönen varit att byta arbetsgivare. Tidigare var rörligheten bland lärare låg, i dag byter många jobb trots att de trivs på sin gamla skola. Lärarfacken kräver att erfarenhet ska premieras även för dem som stannar kvar.

– Lärare har haft en ganska bra löneutveckling de senaste åren, säger Åsa Fahlén. Marknadskrafterna är den ena orsaken till det, den andra är de statliga miljarderna. Kommunerna har däremot inte tagit sitt ansvar.