Att såväl människor som gods kan transporteras från ett ställe till ett annat är en förutsättning för att samhället ska fungera och att vardagen ska gå ihop.

Men få känner till att transportnäringens största utmaning är att hitta chaufförer, mekaniker och annan personal. Varje vecka anställs 250 personer till branschens yrken fast det kunde ha varit fler om det hade funnits människor att anställa.

Om inte relevanta åtgärder sätts in kan tiotusentals jobb gå förlorade inom en dryg tioårsperiod till följd av brist på personal. Hela näringslivet skulle drabbas om företagen inom transportnäringen inte kan få växa och utvecklas eftersom den är en vital förutsättning för andra branscher.

Vad är orsaken till den stora efterfrågan? Anställningsbehovet beror på stora pensionsavgångar och på att allt färre unga har körkort. Men framförallt går färre elever på gymnasiernas fordons- och transportprogram.

Till det kommer att behovet av transporter växer samtidigt som Sveriges befolkning ökar och för att möta en ökad efterfrågan måste fler anställas.

Varje vecka anställs 250 personer till branschens yrken fast det kunde ha varit fler om det hade funnits människor att anställa

Caj Luoma

Konkreta åtgärder är helt nödvändiga. Vi måste få fler ungdomar att söka sig till gymnasieskolans fordons- och transporttekniska utbildningar.

Därför är det av största vikt att utbildningarnas kvalitet successivt stärks så att fler vill söka till dem. Lika viktigt är det att utbildningssystemet ger de kunskaper och färdigheter branschen efterfrågar.

Vår bild är vidare att yrkeslärarna inom såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen behöver mer och relevant fortbildning medan eleverna behöver jobba med utrustning som motsvarar teknikutvecklingen, till exempel nyare maskiner och moderna fordon.

För att det ska bli verklighet krävs att transportnäringen, skolan och beslutsfattare på såväl nationell som regional nivå jobbar ihop.

Regeringen kom i höstas med många bra förslag, bland annat om fler platser inom vuxenutbildningen. Men det behövs ytterligare initiativ.

Det är bra att regeringen föreslår möjlighet till CSN-lån för körkortsutbildning, men tyvärr gäller förslaget bara för B-körkort. Även C- och D-körkort för tung lastbil och för buss bör omfattas.

Ytterligare ett förslag är att erbjuda körkortsutbildning för elever i gymnasieskolan då körkort inte bara är en inträdesbiljett till transportbranschens yrken utan även till arbetsmarknaden i stort.

Med ett körkort i handen öppnas möjligheten till nya yrken vilket därmed även minskar risken för att bli arbetslös.

I dag är dialogen mellan skola, transportföretag och politiker inte sällan beroende av eldsjälar på företagen eller lärare som drivs av ett eget engagemang.

Men arbetet med att finna personal med rätt utbildning är beroende av en fungerande och långsiktig samverkan mellan skola och företag.

Med ett körkort i handen öppnas möjligheten till nya yrken vilket därmed även minskar risken för att bli arbetslös

Caj Luoma

För att åstadkomma det måste det finnas regionala stödstrukturer, dvs resurspersoner som säkerställer att företag, skola och beslutsfattare samverkar på ett mer organiserat sätt. Det skulle definitivt bidra till att öka utbildningarnas kvalitet.

Om företagen inte lyckas anställa den personal som behövs drabbas hela näringslivet och i förlängningen även människors vardag.

Därför är ett långsiktigt arbete och löpande offentliga satsningar på transportnäringens utbildningar viktiga. Utan transporter stannar samhället!