Arbetsmiljöverket har i dagarna övergivit sitt tidigare förslag att halvera gränsvärdet för kvartsdamm, från 0,1 till 0,05 milligram per kubikmeter luft.

Det är fel att fokusera på gränsvärdet, enligt Jens Åhman, enhetschef vid Arbetsmiljöverket, som hävdar att sjukligheten till följd av kvartsdamm redan sjunker, och att ett sänkt gränsvärde skulle medföra stora kostnader, men bara ”marginella” hälsovinster.

Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin vid Karolinska Institutet i Stockholm, underkänner de argumenten.

– Att gränsvärdet inte skulle vara viktigt är ett märkligt påstående. Det är ungefär som om hastighetsbegränsningar inte vore viktiga för att minska trafikolyckorna, säger Maria Albin. Det är i själva verket viktigt att ha gränsvärden som sätter en norm – för det kan inte enskilda arbetsgivare förväntas göra.

Det finns inte vetenskapligt stöd för påståendet att sjukligheten till följd av kvartsdamm är på väg ner, enligt Maria Albin.

Gränsvärdet för kvartsdamm sänks inte

Arbetsmiljö

Hon tillbakavisar också påståendet att hälsovinsterna av ett sänkt gränsvärde skulle vara marginella i förhållande till kostnaderna.

– Grundliga amerikanska beräkningar visar att den hälsoekonomiska vinsten överstiger kostnaderna. I ett makroekonomiskt perspektiv är sänkt gränsvärde för kvartsdamm lönsamt, säger Maria Albin.

Maria Albin anser att kvartsdamm är ett stort arbetsmiljöproblem. Baserat på det vetenskapliga underlag som finns bedöms kvartsdamm orsaka flera hundra dödsfall per år i Sverige.

Då har bara dödsfall i lungcancer, silikos, KOL och njursjukdom räknats in.

– Dessutom vet man att kvartsdamm orsakar hjärtinfarkt och reumatoid artrit, alltså ledgångsreumatism, men de diagnoserna ingår inte i beräkningen, eftersom antalet fall som kan kopplas till kvartsdamm är oklart.

Företrädare för samtliga arbets- och miljömedicinska organisationer och kliniker i Sverige ”beklagar djupt” Arbetsmiljöverkets beslut i ett brev till generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem.

Verkets resonemang kring kvartsdamm är en del i en större och mycket oroande policyförändring vad gäller kemiska hälsorisker, skriver de närmare 20 experterna i brevet.

Policyförändringen – en rörelse bort från gränsvärden, och bort från mätningar på arbetsplatsen för att kontrollera exponeringen för kemikalier – saknar grund i vetenskapen. Den riskerar att föra oss 30 – 40 år bakåt i tiden, enligt brevet.

Experterna vill ”starkt uppmana Arbetsmiljöverket att i enlighet med den samsyn som finns bland praktiker och forskare på området uppvärdera gränsvärdenas betydelse för en säker kemisk arbetsmiljö”.