Volvoarbetare vittnar om dåliga arbetsvillkor

I Indien är bemanningsanställda en stor andel av arbetsstyrkan inom industrin. Detta för att företag lättare ska kunna anpassa sig efter minskad- respektive ökad efterfrågan på varor.

Men enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO) finns flera risker med korta och osäkra anställningsformer, såsom orättvisa löner och begränsade möjligheter att påverka den egna arbetssituationen. Trots att Indien har lagar som skyddar anställda utan fasta anställningar visar en fallstudie från researchorganisationen Swedwatch att de inte är tillräckliga.

Fallstudien genomfördes i fjol och bygger på intervjuer med fackliga representanter, lokala företagsrepresentanter liksom 13 arbetare med olika former av anställning. Swedwatch understryker att Volvokoncernen har cirka 3 500 anställda i Indien och att andelen intervjuade inte kan anses vara en representativ del av arbetsstyrkan.

Vi som är bemanningsanställda har mycket lägre löner.

På Volvos bussfabrik i Indien hade cirka 40 procent av de anställda tillfälliga kontrakt då studien genomförandes. På lastvagnsfabriken var andelen 50 procent, enligt företaget.

Enligt uppgifter till Swedwatch från företaget och fackliga representanter tjänar fast anställda på bussfabriken cirka 330 euro, nästan 3 300 kronor i månaden, om de varit anställda upp till tre år. Har de varit anställda längre är lönen minst 435 euro, cirka 4 300 kronor.

Arbetare på tillfälliga kontrakt tjänar däremot högst 200 euro i månaden, cirka 2 000 kronor.

– Även om vi gör exakt samma jobb skiljer sig villkoren. Vi som är bemanningsanställda har mycket lägre löner och sämre förmåner. Vi behandlas också sämre av ledningen, säger en anställd till Swedwatch.

En annan anställd pekar på att lönen för de på tillfälliga kontrakt är hälften av vad fast anställda får. Volvokoncernen hävdar dock att löneskillnaderna beror på att anställda på tillfälliga kontrakt utför arbete som kräver mindre erfarenhet.

Alla intervjuade har valt att vara anonyma på grund av rädsla för repressalier.

Fackliga representanter som intervjuades vid fabrikerna har förståelse för att företaget måste anpassa sin verksamhet efter efterfrågan men de anser att det räcker om andelen osäkra anställningar uppgår till en fjärdedel av arbetsstyrkan.

I en längre kommentar till rapporten skriver Volvokoncernen att de ”följer alla lagstiftningar och den egna uppförandekoden för att säkerställa goda och anständiga arbetsförhållanden”.