Weihe: Tyska facken har blivit fartblinda
Med krav på lönelyft på 6 procent och möjlighet att förkorta arbetsveckan laddar Tysklands största fackförbund, IG Metall, för storstrejk. Svenska IF Metall hoppas på framgång för de tyska kollegorna, medan Teknikföretagen kallar dem för ”fartblinda”.
Arbetare på Daimler AG monterar dieselmotorer.
Under veckan beräknas 700 000 anställda på hundratals tyska fabriker gå ut i korta så kallade varningsstrejker. Det är ett återkommande inslag när tyska avtalsförhandlingar går in i slutfasen.
IG Metall kräver utöver ett lönelyft på 6 procent att medlemmarna ska få möjlighet att under en tidsperiod gå ned från 35 till 28 timmars arbetsvecka för att kunna ta hand om barn och äldre.
Som Arbetet har berättat kommer kraven efter en stark ekonomisk period för Tyskland. Fast som i många andra länder i väst har löneökningarna inte tagit fart, trots en tajt arbetsmarknad med rekordlåg arbetslöshet och sektorer där det är svårt att fylla vakanser.
Bedömare räknar med att lönekravet kommer att falla tillbaka i förhandlingarna. Jämfört med svenska avtalsförhandlingar är stora klyftor mellan krav och utfall i Tyskland snarare regel än undantag.
– Historiskt har det varit mer gummiband i deras krav, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.
Fast han hoppas på framgång för sina tyska kollegor, bland annat för att det skulle stärka den svenska industrins position gentemot den tyska och samtidigt lyfta tysk köpkraft.
– Efterfrågan skulle kunna öka och då kan också löntagare i andra länder plocka ut något mer. Då får man i gång ekonomin, säger Säikkälä.
Från arbetsgivarhåll höjs dock ett varningens finger, särskilt vad gäller kravet på möjlighet till arbetstidsförkortning med sju timmar per vecka.
– Utan löneavdrag är det ju ett yrkande om 20 procents löneökningar, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.
– Om de är seriösa med det kravet är det så klart en väldigt besvärlig förhandling som ligger framför dem, tillägger han.
De tyska arbetsgivarna har förklarat arbetstidskravet olagligt och har hotat med att gå till domstol.
– Tar man in det här arbetstidskravet skulle jag säga att facken har blivit väldigt fartblinda, säger Anders Weihe.
Han varnar samtidigt för konsekvenserna av den hotande tyska storstrejken. Enligt Weihe köper svensk industri insatsvaror från Tyskland för över 35 miljarder kronor per år och ett avbrott i leveranserna skulle snabbt skapa problem.
– Det är inte så att man håller ett stort lager av komponenter (i Sverige). De levereras ju kontinuerligt, i samma takt som man förbrukar insatsvarorna.
Fakta: Kan bli första tyska storstrejken på 14 år
Efter en första punktstrejk mot Porsche i förra veckan inleddes en serie så kallade varningsstrejker i Tyskland på måndagen. IG Metall uppskattar att stridsåtgärderna som planerats de närmaste dagarna kommer att omfatta 700 000 anställda i tysk industri.
IG Metalls krav på ett sexprocentigt lönelyft och möjlighet till arbetstidsförkortning gäller för miljontals anställda i den tyska industrin.
Arbetsgivarsidan har hittills ställt sig kallsinnig och erbjudit en löneökning på 2 procent i år och en engångssumma på 200 euro under årets första kvartal.
Förhandlingar mellan parterna har pågått hela hösten. De fortsätter i delstaten Baden-Württemberg på torsdag, medan samtal mellan parterna i delstaten Bayern och Nordrhein-Westfalen tar vid den 15 respektive den 18 januari. Går inte konflikten att lösa i de samtalen hotar en fullskalig tysk storstrejk utan slutdatum, vilket skulle vara första gången något sådant inträffar på 14 år.
Källor: AFP, Reuters
