Regionalt skyddsombud blev portad av skyddskommittén

I en skyddskommitté ska arbetsgivare och arbetstagare verka för en god arbetsmiljö, och dra upp riktlinjer och strategier för arbetsmiljöarbetet, men så fungerar det inte alltid.

Regionala skyddsombud i olika branscher vittnar om att skyddskommittéer missbrukas för att stänga dem ute, och att arbetsmiljöarbetet snarare försämras än förbättras när de tillsatts.

– När jag får höra att det bildats skyddskommitté på ett företag skulle jag vilja vara glad men jag känner ofta oro och undrar om de har den kunskap som behövs, säger Daniel Wassberg, regionalt skyddsombud för IF Metalls avdelning Gävleborg.

”Falska kommittéer” ett växande problem

Arbetsmiljö

De regionala skyddsombudens uppdrag är att företräda anställda på arbetsplatser där facket har medlemmar men det saknas skyddsombud.

De kan också fungera som stöd till lokala skyddsombud, men när det finns skyddskommitté har regionala skyddsombud inte rätt att komma in på arbetsplatsen.

När Carina Lenngren stängdes ute från förskolan fanns det visserligen lokala skyddsombud i skyddskommittén, men hon berättar att dessa, liksom i flera andra verksamheter inte vågade driva arbetsmiljökraven.

– På arbetsställen där personalen har det tufft vågar inte lokala skyddsombud ställa krav. Jag som regionalt skyddsombud har en helt annan sits eftersom jag inte kan få repressalier som minskad arbetstid eller dåligt schema, säger Carina Lenngren.

Även de regionala skyddsombuden i Transport hindras med jämna mellanrum från att komma in på arbetsplatser.

På arbetsställen där personalen har det tufft vågar inte lokala skyddsombud ställa krav

– Fenomenet har ökat de senaste åren. Det gäller både falska skyddskommittéer som bildas med syfte att trycka bort regionala skyddsombud, och falska skyddsombud, som inte väljs av fack och arbetstagare utan utses av arbetsgivaren, säger Martin Miljeteig, ombudsman på förbundet.

Han tillägger att de falska skyddskommittéerna nästan alltid bildas i en redan pågående tvist mellan företaget och fackets skyddsombud, och att Transport ändå har det bättre än de flesta andra.

Förbundet har nämligen ett gammalt avtal som gör att de regionala skyddsombuden behåller en rådgivande funktion även när det finns skyddskommittéer.

Eva Pålsson, arbetsmiljöombudsman på Kommunal i Skåne, säger att hon under de senaste tio åren stött på det mesta när det gäller skyddskommittéer.

Hon har sett chefer som utsett sig själva till arbetstagarrepresentanter i skyddskommittéer, chefer som helt struntat i arbetstagarrepresentanter och chefer som handplockat anställda de själva vill ha med.

Många arbetsgivare tror att om de ger facket lillfingret förlorar de kontrollen över hela verksamheten. De förstår inte vilket stöd de regionala skyddsombuden kan vara

Enligt Eva Pålsson handlar det oftast om okunskap och rädsla när företag vill slippa inblandning av regionala skyddsombud.

– Många arbetsgivare tror att om de ger facket lillfingret förlorar de kontrollen över hela verksamheten. De förstår inte vilket stöd de regionala skyddsombuden kan vara.

Hon tycker att fack och arbetsgivare allt för ofta hamnar i låsta positioner när de i stället borde samverka med varandra som arbetsmiljölagen föreskriver.

– Det är arbetstagarna som bäst ser risker och möjliga förbättringar i sin arbetsmiljö, och det måste arbetsgivarna ta till vara.

Självkritiskt konstaterar hon också att facket allt för ofta blandar ihop samverkan med förhandling.

– Vid förhandlingar hamnar parterna mot varandra och försöker vinna i stället för att lösa ett gemensamt problem. Om vi får en vinnare så får vi också en förlorare och det gynnar inte arbetsmiljön.