Anställningsskydd och arbetsmiljö glömdes i pensionsuppgörelsen
För att vi ska kunna jobba längre behövs starkare anställningsskydd och mer fokus på arbetsmiljö. Pensionsöverenskommelsen går inte tillräckligt långt, skriver Arbetets politiska redaktör.
Huvudsyftet med den nya pensionsuppgörelsen är att få svenskarna att jobba längre.
Det kommer man säkert att lyckas med. Men det som saknas för att överenskommelsen ska kännas stabil för alla är utbyggt anställningsskydd, ännu högre garantipension, helt skrotad premiepension och satsningar på förbättrad arbetsmiljö.
Genom att föreslå höjd lägstaålder för att ta ut allmän pension (till 64 år), med förstärkt rätt att jobba längre och med på sikt höjd riktålder kommer pensionsgruppen naturligtvis att lyckas få svenskarna att jobba längre.
Men nog skulle man tycka att fler svagheter i pensionssystemet kunde ha åtgärdats på samma gång.
Garantipensionen för våra fattigaste pensionärer är kraftigt eftersatt. Till exempel är den bara hälften så hög som i vårt grannland Norge med ett likartat välfärdssystem och ett likartat pensionssystem.
Att taket för botillägg höjs och att regeringen aviserar en förbättring för de pensionärer ”som har det tuffast” är inte nog.
Risken är att de många som i dag efter ett helt yrkesliv ändå inte får många ören över garantipensionen, främst kvinnor i till exempel lågbetalda vårdyrken, inte kommer att få någon förbättring alls.
Mer fokus måste också läggas på arbetsmiljö och möjligheter till omställning under yrkeslivet.
Naturligtvis bör pensionsöverenskommelsen också ha kopplats inte bara till ett bibehållet utan också förstärkt anställningsskydd.
De borgerliga partiernas förslag på att skrota lagen om anställningsskydd är det mest effektiva sättet att sparka ut den äldre arbetskraften från arbetsmarknaden och går alltså stick i stäv med ambitionen att få folk att jobba längre.
Skumrasksystemet premiepensionen borde naturligtvis också avskaffas. Syftet med Premiepensionen har aldrig varit att förvalta svenskarnas pensionspengar på bästa sätt.
Syftet var från start i stället att försäkra finansinstitut och banker en rejäl vinst på pensionsspararnas bekostnad, en eftergift till de borgerliga partierna.
Systemet har också skapat just den åderlåtning av svenskarnas pensionspengar som eftersträvades.
Systemet har därför ingenting med pensioner att göra och bör naturligtvis avskaffas helt och inte bara förändras.
Talet om att premiepensionen inte går att avskaffa eftersom unga och de ännu ofödda skulle förlora på om premiepensionen togs bort är naturligtvis, ursäkta uttrycket, totalt snömos.
Självklart kan premiepensionen avskaffas och ett mer rättvist system fasas in på så sätt att pensionssparare i alla åldrar vinner på det. Allt annat är blå dunster.
Visst bör vi skapa ett arbetsliv med ett gott arbete som vi gärna går till och även jobbar med längre än till dagens pensionsålder.
Men mer fokus på klart förbättrad anställningstrygghet, bättre arbetsmiljö, skrotad premiepension och kraftigt höjd garantipension.
Där är det som saknas i överenskommelsen för att den ska kännas stabil.