Sopstrejken som satte stopp för stora delar av Stockholms sophämtning i somras var olovlig. Det slog Arbetsdomstolen fast redan den 14 juli.

Men vad konsekvenserna blir för de 49 renhållningsarbetare som deltog är ännu oklart.

Sopstrejken i Stockholm

Efter sopbråket – skyddsombud oroade för arbetsmiljön

Arbetsrätt

I morse, måndagen 11 december, inleddes förhandlingarna i Arbetsdomstolen om de 5 000 kronor i skadestånd, som företaget Reno Norden har begärt från var och en av de anställda.

I arbetsgivarens stämning till domstolen slås fast att sopgubbarna, den 5 juli 2017, ”vägrade att åka iväg från bolagets depå i Älvsjö.” och att företaget riskerar ”kännbara viten” från Stockholms kommuns renhållningsbolag eftersom sophämtningen inte fungerade.

Därför vill man ha skadestånd från var och en av de anställda som deltog i strejken.

Men sopgubbarna vill inte betala. I ett svar från Transportarbetarförundet, som företräder de anställda, menar man att de inte alls har vidtagit någon stridsåtgärd.

I stället har de hindrats från att utföra sitt arbete dagen för strejken då arbetsgivaren låste in nycklarna till sophämtningsområdena och sopbilarna.

Även om domstolen inte skulle gå med på den förklaringen menar man att skadeståndet i vilket fall borde bli noll eller i alla fall sättas ner. Bland annat med hänvisning till att flera av de anställda, i samband med strejken, meddelats att de fått sparken.

Förhandlingarna i Arbetsdomstolen pågår under hela veckan och dom väntas inte komma före årsskiftet.

Sopkonflikten

Ursprunget till konflikten var ett nytt lönesystem för sopgubbarna på Reno Norden som nyligen vann upphandlingen om sopentreprenaden i Stockholm.

Konflikten komplicerades av att bara sopgubbarna själva hade kontroll över nycklarna till kundernas soprum. Arbetsgivaren krävde inventering av nycklarna vilket sopgubbarna vägrade.

I dag har det gamla prestationsbaserade lönesystemet bytts mot ett system med tidlön.