Den kallas för den viktigaste kongressen i ANC:s hundraåriga historia. Nästa vecka, 16-20 december, håller partiet sin 54:e kongress. 5 240 delegater från hela Sydafrika ska välja ny partiledare och ny partiledning.

Ända sedan 1994, då apartheid avskaffades, har landet lidit av svår ekonomisk och politisk kris. Vem som blir ANC:s nya ledare kan avgöra både partiets, liksom landets framtid.

LÄS OCKSÅ: En arbetsmarknad för vita – en för svarta 

Frilansjournalisten Birgitta Hofmeyr Silén har på uppdrag av Palmecentret och tankesmedjan Tiden skrivit rapporten ”Vart är ANC på väg?”.

Under ett seminarium på ABF-huset i Stockholm presenterades rapporten på tisdagen, 5 december.

– ANC är splittrat mellan den grupp som var i exil under apartheid och den grupp som var kvar i landet och kämpade för demokrati, berättar Birgitta Hofmeyr Silén som är bosatt utanför Kapstaden.

Klyftorna mellan rika och fattiga ökar och arbetslösheten är skyhög, 27 procent enligt nyhetsbyrån Reuters. Med facit i hand, efter två decennier, konstaterar Birgitta Hofmeyr Silén också att rasismen i praktiken är lika utbredd som innan 1994.

– ANC har fallit för precis de frestelser som vi sett i andra länder. Man satte sin tillit till att tillväxten skulle öka automatiskt efter apartheid och man vågade inte göra reformer i budgeten. Men så blev det inte, säger hon.

I alla val mellan 1994 och 2014 fick ANC mer än 60 procent av rösterna. Detta trots stort maktmissbruk inom partiet, särskilt under partiordförande- och president Jacob Zumas tid vid makten.

Jacob Zuma tillträdde som president 2009 och har förekommit i många brottsutredningar. Han har också ställts inför rätta bland annat gällande en våldtäkt och korruption.

Nkosazana Dlamini-Zuma, exfru till sittande presidenten Jacob Zuma, kan bli ANC:s nya partiordförande.

Men i lokalvalet 2016 sjönk röstantalet till 54 procent och ANC förlorade makten i landets fyra största städer. Nästa nationella val är 2019 och tills dess måste ANC enas för att nå framgångar, menar Birgitta Hofmeyr Silén.

LÄS MER: Socialbidrag under press i Sydafrika

Däremot anser hon att det kanske vore på sin plats om partiet förlorar kommande val.

– ANC behöver förlora ett val och på sikt borde partiet splittras.

Hon får medhåll av Anna Sundström, generalsekreterare för Palmecentret.

– ANC måste få öva sig att få vara i opposition, men bristen på opposition är samtidigt ett stort problem, säger Anna Sundström som ska närvara vid ANC:s kongress.

Det liberala Democratic Alliance, DA, är Sydafrikas största oppositionsparti och lyckades samla 22 procent av rösterna vid valet 2014. Men för att få majoritet måste DA bilda koalition med en rad småpartier, vilket fortfarande talar till ANC:s fördel.

– Trots allt finns det starka demokratiska krafter i samhället och det är inte för sent att rädda Sydafrika. Men konflikterna ligger under ytan hela tiden och är våldsamma, säger Anna Sundström.

Sydafrikas vicepresident Cyril Ramaphosa tar en selfie.

Hittills har 1 862 partidistrikt ställt sig bakom Cyril Ramaphosa som är landets vicepresident, rapporterar Bloomberg News. Medan 1 309 distrikt stöttar Nkosazana Dlamini-Zuma som är exfru till Jacob Zuma.

Men även om partidistrikten nu sagt sitt kan vad som helst hända under omröstningen som är sluten. Delegaterna kan rösta fritt i hemlighet.

Den som står som slutlig segrare blir också partiets presidentkandidat 2019.

 

Sydafrika och ANC

Befrielserörelsen ANC vann Sydafrikas första demokratiska val 1994 och har regerat sedan dess.

2007 valdes Jacob Zuma till partiordförande trots att han hade mer än 700 åtalspunkter om korruption mot sig.

Nästa val hålls 2019 och för första gången sedan apartheids fall står ANC inför hotet att förlora sin majoritet.

Källa: Palmecentret