Högkonjunktur gör att vi mår sämre
Högkonjunkturer är goda tider på många sätt – men inte alla. Folkhälsan blir bättre när konjunkturen vänder nedåt.
I rika länder är människor friskare än i fattiga. Så ekonomisk utveckling gör i det långa loppet att människor mår bättre, säger Hugo Westerlund, professor vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.
– Men ser vi på konjunktursvängningarna, så talar en hel del för att uppgångar faktiskt försämrar folkhälsan. Även dödligheten ökar i goda tider.
Det låter förvånande, men det finns förklaringar:
- Stressrelaterade sjukdomar blir vanligare när hjulen snurrar fortare. Troligen spelar även människors förväntningar in. I goda tider vill vi att livet ska vara perfekt – och det är pressande.
- Trafikolyckorna blir fler då fler har råd att köra bil och resa på andra sätt.
- Problematiskt drickande är vanligare i högkonjunktur.
- Vissa arbetsolyckor ökar när företagen går för högtryck. En dansk studie från 2015 visar att fler förolyckas i byggbranschen i högkonjunktur. Tidspress, längre arbetsdagar och brist på tid att lära upp nya medarbetare medför risker.
- Rökning har i många länder visat sig öka i högkonjunktur och minska i lågkonjunktur.
Omvänt tycks konjunkturnedgång ha flera positiva hälsoeffekter. En av auktoriteterna på området, den amerikanske forskaren Christopher Ruhm, har visat att även svåra ekonomiska kriser, som finanskrisen 2008, tycks skydda mot en rad dödsorsaker, med självmord som ett viktigt undantag.
Förutom färre olyckor, mindre stress, mer sömn och mindre droger gör ekonomisk nedgång att människor rör mer på sig och äter hälsosammare.
Flera studier har bekräftat de här sambanden, till exempel en studie av Islands ekonomiska kollaps 2008.
Kraschen förde med sig minskad rökning, mer fysisk aktivitet, färre solariebesök och hälsosammare kost (inklusive ökad konsumtion av fiskleverolja).
– Det finns undantag från de här mönstren, säger Hugo Westerlund. I Finland sjönk till exempel inte alkoholkonsumtionen i den senaste lågkonjunkturen. Och i Sverige, som har relativt säkra vägar och fordon, kan trafikolyckorna bli färre trots goda tider. Men på det stora hela talar mycket för att högkonjunkturer inte bara är av godo.
I åtminstone Sverige, Norge och Nederländerna brukar sjukfrånvaron stiga när arbetslösheten sjunker, och vice versa.
– Det här betyder inte att vi mår bra av arbetslöshet, betonar Hugo Westerlund. De som drabbas, och deras anhöriga, far ofta väldigt illa.
– Men majoriteten har kvar sina jobb när konjunkturen går ner. Därför driver inte de arbetslösa de stora trenderna.
