Brist på arbetskraft nu även i industrin
Sveriges ekonomi går redan på högvarv, och nästa år stärks högkonjunkturen ytterligare. Det gör att människor som normalt har svårt att få jobb får chansen.
Den som gick på Stockholms gator 1988–1989 kunde se handskrivna lappar i butiksfönster: ”Personal sökes”. Många med tillägget ”tillträde omgående”.
Riktigt så ser det inte ut i dag. Men högkonjunkturen är stark, fullt jämförbar med de goda tiderna just före finanskrisen 2008.
– Högkonjunktur handlar om högt resursutnyttjande, säger Ylva Héden Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet. Högkonjunktur har vi när produktionen, mätt som BNP, är högre än vad som är hållbart på lång sikt.
Högkonjunktur betyder alltså att arbetskraft och maskiner används så mycket det går och lite till. Definitionen av högkonjunktur är att BNP ligger mer än 0,5 procentenheter över den långsiktigt hållbara BNP-nivån.
Men vad som är långsiktigt hållbar BNP-nivå är inte lätt att fastställa, så att mäta den högkonjunkturens styrka är svårt.
Konjunkturinstitutets rapport från oktober tyder dock på att den nuvarande högkonjunkturen är fullt jämförbar med läget 2007.
Konjunkturkarta
(Klicka på de röda prickarna för att läsa hur konjunkturen ser ut just där)
Ser man bara till arbetsmarknaden är den rentav starkare i dag. I offentlig sektor har bristen på arbetskraft varit besvärande i ett par år, nu märks den också i näringslivet. I industrin ökar antalet sysselsatta för första gången länge.
– Bristen är särskilt stor i byggbranschen, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen. 80 procent av byggföretagen har svårt att hitta personal. Det är extrema värden, de högsta vi sett.
Bristen på arbetskraft gör att arbetsgivarna sänker sina krav för anställning. Människor som inte kan få jobb i ett mer normalt konjunkturläge får plötsligt chansen.
Det betyder framför allt att utrikes födda nu får jobb. När arbetslösheten fortsätter nedåt 2018–2019 drivs nedgången av de utrikes födda, enligt flera prognoser.
Första halvåret 2017 tillkom 65 000 nya jobb netto, varav utrikes födda fick 48 000. Framöver väntas åtta av tio nya jobb gå till utrikes födda.
Fortfarande kommer sysselsättningen att vara betydligt lägre bland utrikes födda än inrikes födda. Men de goda tiderna hjälper till att minska skillnaden.