Till slut lades dokumentet fram på bordet.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker fattade pennan. Det gjorde även Europaparlamentets talman Antonio Tajani, och Estlands premiärminister Jüri Ratas – som leder EU:s ordförandeland – och skrev sin namnteckningar på pappret med den sociala pelaren.

Frågan många ställer sig nu är vilken betydelse dokumentet kommer att få.

Inget av de 28 länderna behöver följa de 20 punkterna som EU-kommissionen hoppas ska leda till en bättre social situation i Europa.

Samtidigt finns en förhoppning om att de samtal som EU-ländernas ledare fört om arbetsliv, livsvillkor och jobbskapande ska leda till att de sociala klyftorna i unionen minskar.

– Jag hoppas att EU-länderna nu skapar nationella handlingsplaner för att införa den sociala pelaren, upprepade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson flera gånger i samband med EU-toppmötet.

Inför toppmötet uppdaterade EU-kommissionen sin ”sociala resultattavla” som används för att  jämföra EU-länderna utifrån hur exempelvis arbetsmarknad, risk att drabbas av fattigdom och tillgång till barnomsorg.

Skillnaderna inom unionen är stora. I Tjeckien är arbetslösheten 2,7 procent. I Grekland, som har högsta andelen arbetslösa, är andelen arbetslösa 21 procent, enligt Eurostat.