Runö Folkhögskola i Åkersberga.
Det förekommer sexuella trakasserier och andra typer av kränkningar på kurserna på Runöskolan. Särskilt på kvällstid när lärarna inte är på plats.
– Så sent som för några veckor sedan gjorde vi en anmälan av en händelse, berättar Reband Raza, utvecklingsledare och lärare på skolan,
Sekos studieansvarige Anders Björklund känner till händelsen sedan den kom upp i LO:s centrala utbildningsgrupp.
– Det är mycket allvarligt och helt oacceptabelt på en kursgård eller någon annanstans där förtroendevalda och ombudsmän möts eller är på kurs, säger han.
Anders Björklund säger att händelsen – som inte handlar om någon förtroendevald på Seko – på Runöskolan förvånar honom.
– Jag har inte fått sådana signaler från Sekos kurser. Men jag har tagit upp frågan med Sekos ledning, som måste ta fram rutiner för hur sådana händelser ska hanteras i organisationen.
Anders Björklund anser att en del av problemet är att det förekommer för mycket alkohol på kvällstid, men han tror inte att alkoholen kan förbjudas.
– Det finns en pub på Runö liksom på Sekos kursgård Lastberget. Det hör till vardagen att ta en öl där och jag tror att det är bättre än att deltagarna dricker på rummen. Det är min personliga övertygelse.
Finns det inte en risk att det fortsätter på rummen när puben har stängt?
– Det vet jag inte, men jag tror inte det, säger Anders Björklund. När det gäller Runöskolan så har vi inom LO diskuterat att ha mer aktiviteter på kvällstid för att minska drickandet.
– Det är bra när diskussionen kommer upp till ytan nu i samband med metoo-rörelsen. Det är bedrövligt med den tystnadskultur som finns kring dessa frågor.
Runöskolan har under många år haft låg andel kvinnor på de fackliga kurserna. I samband med metoo-rörelsen har det visat sig att en orsak, bland flera, är kvinnornas rädsla för sexuella trakasserier.
Enligt Reband Raza finns det rutiner för hur lärarna ska agera. När det förekommer sexuella trakasserier eller andra typer av kränkningar på kvällstid, då lärare inte är på plats, finns det rutiner för hur de ska agera.
– När de märker om något har hänt tar de upp det direkt. Vi anmäler det alltid till det förbund som den kränkande kursdeltagaren tillhör. Det är förbundets ansvar. Vi lärare får dock ingen återkoppling, så vi vet inte vad som händer sedan.
Reband Raza skriver just nu på en rapport om orsaken till den låga kvinnorepresentationen.
– Vi bestämde i slutet av 2016 att att ta reda på varför det är färre kvinnor och personer med invandrarbakgrund på LO-kurserna. Vi har tagit fram statistik, gjort en enkät bland deltagare som gått kurs under en tre månaders period och gjort intervjuer med förtroendevalda och även studieombudsmän från förbunden.
Reband har valt att titta på LO-kurser med internat eftersom hon tycker att det är viktigt att ha kurser där deltagarna har möjlighet att diskutera det de har lärt under dagen.
– Att sexuella trakasserier är ett skäl att inte delta på fackliga kurser är något som kommit fram genom att vi efterlyste information i en kvinnogrupp på Facebook. I gruppen diskuterades hur det är att vara kvinna och förtroendevald i facket i relation till metoo, säger Reband Raza.
Att sexuella trakasserier är ett skäl att inte delta på fackliga kurser är något som kommit fram genom att vi efterlyste information i en kvinnogrupp på Facebook
Hon är övertygad om att kampanjen gjort att fler kommer att våga berätta om vad de varit med om. Att även andra än skådespelare, musiker och jurister ska träda fram.
– Redan en timme efter att vi lagt ut enkäten i Facebookgruppen blev jag kontaktad av flera kvinnor. Deras budskap var att de vill berätta vad de har varit med om, säger Reband Raza.
– Jag ska intervjua dem och föra in deras berättelser i rapporten, jag tror att det blir ett eget kapitel.
Hon understryker att det finns många orsaker till att kvinnor inte går på fackliga kurser i lika stor utsträckning som män. Att kvinnor har ett större ansvar för barn och familj är ett skäl som många tagit upp.
Den rapport Reband Raza skriver, tillsammans med tankesmedjan Tiden, ska heta ”Jämställdhet och mångfald i LO-kurser på Runö” och presenteras i januari 2018.
Hon hoppas att rapporten ska visa hur det ser ut, ge ett svar på varför kvinnorepresentationen på fackliga kurser är så låg. Och att det ska leda till en förändring.
Vi behöver rutiner för hur vi ska agera när vi får kännedom om att en förtroendevald betett sig illa på något sätt
– När vi gjort detta måste vi fortsätta prata om jämställdhet och mångfald och hur vi ska arbeta framöver, säger hon. Jag vill ha frågorna på den fackliga dagordningen.
Anders Björklund funderar på att Seko, förutom att ingripa mot enskilda, också kanske ska se till att Sekos fackliga kurser innehåller mer om etik.
– Vi behöver rutiner för hur vi ska agera när vi får kännedom om att en förtroendevald betett sig illa på något sätt. Det räcker inte att någon skickas hem från en kurs. Till syvende och sidst blir det en förbundsledningsfråga tycker jag.
Fotnot: Sekotidningen och Arbetet tar gärna emot tips och berättelser – alla som hör av sig garanteras anonymitet. Mejla karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se. och ckr@arbetet.se.
Det finns också fortfarande möjlighet för den som vill dela med sig av sin berättelse till Reband Raza. Även där gäller anonymitet. Hon finns på reband.raza@runo.se.
Texten är uppdaterad fredag 17 november
