Ylva Johansson: Hindren undanröjda för utstationerade löner

Betyder det här att frågan om utstationering är avklarad?
– Ja. Det ska dock till en dialogförhandling med parlamentet innan det blir ett formellt beslut i ministerrådet.

Du ser inga stora hinder på vägen?
– Nej.

När du säger att det ska bli samma lön för utländska arbetare betyder det att en polsk byggarbetare som skickas till Sverige i genomsnitt kommer att tjäna lika mycket som en svensk?
– Det blir samma kollektivavtalsenliga lön som ska tillämpas på den polska arbetaren.

Många byggarbetarlöner ligger över den lägsta nivån i kollektivavtalet?
– Jo, men i Sverige är det inte regeringen som sätter lönerna utan parterna.

– I och med att vi rivit upp Lex Laval kan facket alltid kräva ett svenskt kollektivavtal. I dag kan de dock bara kräva det utifrån minimilönenivån. Med de nya reglerna kan facket kräva ett avtal på samma sätt som för svenska arbetare. Sedan är det en sak för facket att driva att lönesättningen blir på samma sätt.

 Inte ens i Sverige har vi lika lön för lika arbete. Hur ska man då avgöra om den polske byggjobbaren får lika lön för lika jobb?
– Det är inte myndigheter som avgör vilka löner vi har utan facket som har rätt att kräva ett avtal med samma lönenivåer som i Sverige.

– Om arbetsgivarna bryter mot kollektivavtalet gäller samma sak som om en svensk arbetsgivare bryter mot avtalet. Då klickar våra vanliga sanktionssystem in som gäller på svensk arbetsmarknad.

Facklig oro för framtida regler för utstationerade

Global

Så Byggnads kan i framtiden gå till Arbetsdomstolen utan att riskera böter för att de kräver bättre villkor för utländska arbetare?
– Japp!

Nästa år ska EU införa en myndighet – European Labour Authority – för att underlätta för folk att jobba utomlands. Ska utstationeringsfrågan hanteras där?
– Det är det ingen som vet ännu. Det finns inget färdigt förslag ännu. Den har bara nämnts i ett tal av EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Vi arbetsmarknadsminister har bara talat informellt om det.

Flera länder – som Storbritannien, Irland och Kroatien, Polen, Lettland och Ungern – var emot förslaget om ändrad utstationering. Vad innebär det?
– Det finns länder som sagt att de inte stödjer förslaget. Det intressanta är dock att vi fick en så oerhört bred majoritet. Det är jag glad för.

Vad var dessa länders främsta invändning?
– Alla länder tycker att det är bra att det ska vara lika lön.

– Konflikten var mellan de länder som ville att transportfrågan skulle förhandlas färdigt innan de ville stödja förändringen av utstationeringsdirektivet.

Enligt uppgörelsen får inte utstationerade arbetare rätt till tjänstepension och andra försäkringar. Vilka försäkringar handlar det om?
– Det är inte specificerat i överenskommelsen. Vi vill inte ha detaljer på EU-nivå om vilka försäkringar som ska räknas in. Det blir en fråga från fall till fall.

Brett stöd för ändrade regler om utstationering

Arbetsrätt

Facken har varit kritiska mot att det införs en tidsgräns på tolv plus sex månader för utstationering. Hur kommenterar du det?
– Det är flera länder som velat ha en sådan tidsgräns.

Det ska ta fyra år att införa förändringarna i direktivet. Varför tar det så lång tid?
– Det är något Sverige har fått betala för överenskommelsen. Det är ett givande och tagande.

När kan arbetstagare märka av dessa förändringar?
– Jag räknar med att det blir beslut i ministerrådet innan året är slut och sedan fyra års implementering.

Så år 2022?
– Ja, om dessa tidsgränser håller även efter förhandlingarna med EU-parlamentet.

Har du någon annan kommentar?
– Vi har lagt så mycket energi på att få en överenskommelse och nu har vi stöd från Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien. Vi har klarat detta utan att få en öst-väst-uppdelning i EU. Det är jag väldigt glad över.