”Nu om någonsin måste Sverige satsa på FN”

Nästa år blir ett rekordår för svenskt bistånd som får drygt åtta miljarder kronor mer att röra sig med.

FN-organ ska få mer pengar. Nästa år får även all biståndsverksamhet inom Sida mer pengar utom till posten ”svenska organisationer i det civila samhället”.

I den posten ingår anslaget till bland annat fackliga Union to Union men också Forum Syd, Diakonia, We Effect och flera andra biståndsorganisationer.

Beslutat att inte höja anslaget har fått flera att reagera.

”Förvånande” säger Kristina Henschen, chef för Union to union. I en tidigare artikel i Arbetet Global tillägger hon att det finns ”enorma” behov av att stödja civila organisationer i en tid då fackföreningar utsätts för mer våld och det demokratiska utrymmet i världen krymper.

Även Forum Syd och Diakonia känner en oro för att det demokratiska utrymmet i världen minskar.

Ulrika Modéer, statssekreterare hos Isabella Lövin som är minister för internationellt utvecklingsarbete, förklarar varför anslaget till de svenska organisationerna inte höjs.

– De har fått sina anslag höjda med 13 procent sedan 2015, säger hon och tillägger att under de år som biståndet minskade fick de svenska organisationerna större anslag.

Nu väljer regeringen istället att göra andra satsningar.

Ulrika Modéer delar dock Union to Union, Forum Syd och Diakonias oro över att den demokratiska utvecklingen i världen går åt fel håll.

–  Jag förstår att de verkar för ökade anslag…men om man tittar på biståndsbudgeten i sin helhet så ger vi ett ökat stöd till civilsamhället. Vi gör en särskild satsning om minskat demokratiskt utrymme, efter det uppdrag vi gett till Sida, säger hon.

Pengarna för att stärka den demokratiska utvecklingen kanaliseras istället genom bland annat mer bilaterala strategier.

I budgeten för 2018 ges till exempel ett extra påslag på 1,1 miljard kronor för att stärka biståndsstrategin i Afrika, men även de andra världsdelarna får mer pengar som, enligt statssekreteraren, kommer att användas för att stärka civilsamhället.

En del av biståndsmiljarderna går även till att stärka olika FN-organ, till exempel UNFPA, UNAids och Unicef..

Att president Donald Trump har skruvat om den amerikanska biståndspolitiken och beslutat att dra in stöd till organisationer som stödjer aborter påverkar svensk biståndspolitik.

– Det har haft ganska stor betydelse, säger Ulrika Modéer och tillägger att Sverige nu ska satsa mer på stöd till sexuell reproduktiv hälsa.

Sverige kompenserar därmed en del av det bortfall som uppstår då USA drar in sitt bistånd till organisationer som stödjer aborter.

– Den amerikanska administrationens beslut kan få flera biståndsorganisationer på fall och vi har dessutom sett tendenser till en utökad självcensur. Det är därför det är så otroligt viktigt att verka inom FN. Sverige måste vara med och sätta agendan, säger hon.

Rädda barnen är en organisation som slutat informera om abort på grund av hotet om minskat stöd från USA.

– Rädda barnen har skrivit under munkavleregeln men vi vill inte att andra FN-fonder eller program ska backa också. Nu om någonsin behöver FN stöd. Vi har ett nytt ledarskap inom FN och i världen finns starka intressen som vill backa rättighetsagendan. Då behöver länder som Sverige tydligt uttrycka vad som är överenskommet inom FN.