– Vi blev förvånade.  Vi undrar hur det kommer sig att regeringen valt att göra så här, säger Kristina Henschen, kanslichef på den fackliga biståndsorganisationen Union to Union.

Biståndet ökar med drygt åtta miljarder kronor nästa år. Främst beror det på att pengar som tidigare gått till flyktingmottagande återförs till budgeten då Sverige nu tar emot färre flyktingar. Att det blir mer pengar beror också på att den svenska ekonomin växer samt att regeringen lagt till en halv miljard kronor i en extrasatsning.

Flera biståndsorganisationer har därför hoppats att de ska få mer pengar.

I helgen förtydligade dock biståndsminister Isabella Lövin att mycket av extrapengarna ska gå till olika FN-organ.

– Vi ger de här organisationerna möjlighet att agera snabbt och vara expertorganisationer och de gör ju bäst bedömningar var behoven är som störst, motiverade Isabella Lövin sitt beslut i Ekot.

Pengarna ska bland annat gå till det så kallade kärnstödet som är till för att stärka FN-arbetet utan att ställa några specifika krav på hur resurserna ska användas. Att en större andel går till FN och mindre till svenskt bistånd får dock konsekvenser.

FN:s bistånd är till stor del inriktat på att lindra akuta humanitära kriser. Det svenska biståndet har i huvudsak en annan inriktning – att stödja demokratisk utveckling.

Kristina Henschen på Union to Union säger FN:s arbetet med att lindra konflikter är viktigt men att beskedet förvånar henne eftersom civilsamhället är under hård press på flera håll i världen. Ett exempel är att frivilligorganisationer och fackförbund i Kambodja fått minskade möjligheter att agera på grund av nya hårda lagar.

– Vi ser enorma behov. Fackföreningsrepresentanter har mördats i flera länder än tidigare. Den informella ekonomin växer vilket försvårar för facklig organisering och ILO:s senaste siffror visar att arbetslösheten i världen ökar, säger hon.

På Forum Syd uttrycks en liknande oro.

– Vi ser en tillbakagång för civilsamhällen och hoppas därför att Sverige ska driva på för att FN ska jobba mer för att stärka demokratiska rättigheter, säger Anna Blücher, policyansvarig på Forum Syd.

Magnus Walan på Diakonia säger att det finns många bra FN-program som behöver bistånd.

– Görs det rätt kan det vara bra. Det finns otroligt stora behov i många välfungerande FN-insatser, men det avgörande är att se till biståndet håller en hög kvalité, säger Magnus Walan.

Enligt Ekot så har biståndsekonomer påpekat att FN-organen är mindre effektiva på att förmedla bistånd än svenska biståndsorganet Sida.

Budgeten för internationellt bistånd uppgår till 43 miljarder kronor nästa år.