EU-utskott sa ja till utstationeringsförslag
Ett första steg mot ändrade regler för utländsk arbetskraft togs i går i EU-parlamentets sysselsättningsutskott.
Med 32 röster för, 8 röster emot och 13 nedlagda så sa sysselsättningsutskottet i EU ja till förändringar av utstationeringsdirektivet.
– Det här kan betyda mycket för att bekämpa den sociala dumpningen, säger utskottets vice ordförande Marita Ulvskog (S) som ledde måndagens omröstning till TT.
Reglerna för vilka villkor som ska gälla arbetare som skickas till andra länder för att jobba har varit omdiskuterade ändå sedan konflikten i Vaxholm.
Facken i Sverige och flera andra länder anser att de inte har kunnat försvara sig mot lönedumpning på grund av utformningen av EU:s utstationeringsdirektiv som är från 1996. Under många år har en förändring diskuterats utan framgång.
I går sa dock sysselsättningsutskottet ja till ett kompromissförslag mellan de två största politiska grupperna, socialdemokratiska S&D och högerns EPP där Moderaterna sitter.
Utskottet sa ja till att lika lön för lika arbete samt att arbetsgivare ska betala sociala avgifter för anställda som skickats till andra länder.
Men kompromissen innebär att det sätts en tidsgräns för när bättre villkor kan börja tillämpas, 24 månader. Det är en kompromiss som vare sig Socialdemokraterna i EU-parlamentet eller facken tycker om.
– Vi vill inte ha några tidsgränser alls eftersom vi vill att alla ska behandlas lika. Men ska det vara tidsgränser så ska de vara så korta som möjligt men i diskussionerna innan beslutet var det till och med tal om att införa en tidsgräns på 36 månader så det är klart att vi är glada för att det inte gick så långt, säger Per Hilmersson på TCO.
På LO, TCO och Sacos Brysselkontor säger chefen Karla Wixe att omröstningen är ett steg framåt.
Framförallt är hon nöjd med förändringen som innebär att skrivningar om minimilön ska bytas ut till ersättning.
– Det innebär att det blir svårare för arbetsgivare att trixa med lönerna som man gjorde i Lavalfallet. Det finns ju flera ersättningar än bara lön. En annan positiv sak är att EU betonar igen att det är de enskilda medlemsstaterna som har kompetens över lönebildningen, säger Karla Wixe.
Byggnads ordförande Johan Lindholm tar upp en annan förändring.
– Särskilt viktigt är att man föreslår att direktivet inte bara ska baseras på den rättsliga grunden i fördraget som rör fri rörlighet för tjänster utan också den grunden som rör skydd för arbetstagarnas rättigheter. Men nu måste parlamentet och rådet enas om vilken text som ska gälla. Mycket kan hända. Vi kommer inte att kunna vara säkra på att vi faktiskt får bättre regler förrän allt är färdigt, skriver Johan Lindholm i ett sms till Arbetet Global.
Innan ett reviderat direktiv blir verklighet måste EU-parlamentet rösta om förslaget och EU-rådet säga ja till det. Nästa steg är att EU-ländernas arbetsmarknadsministrar ska enas vid ett möte i Luxemburg nästa måndag.