”Vi måste få bort hetsen och de rasistiska skämten”

Rent fackligt var väl inte tillståndet alarmerande.

Ärenden kring diskriminering eller kränkande särbehandling hade inte samlats på hög, säger huvudskyddsombudet Magnus Johansson på PostNord Strålfors i Ljungby.

Men klimatet på fikarasterna hade hårdnat.

På vissa håll skämtades det på andras bekostnad, uttrycktes åsikter som kunde vara ”kränkande för tredje man.” Det kändes som att en del jobbade på att göra beteendet mer acceptabelt.

– Eftersom Sverigedemokraterna har mellan 13 och 20 procent i undersökningar, är det väl inte så märkligt om det är ungefär lika många här, säger Fredrik Svensson, vice ordförande för GS-klubben på samma arbetsplats.

– Man läser något, hör något, och drar en slutsats själv. Det har blivit mer av det, säger studieorganisatören Johanna Krans.

Bokmässan 2017 & Källkritik

Viralgranskarens bästa tips för att känna igen falska nyheter

Nyheter

– Alternativa sanningar kommer fram väldigt mycket. Sverigedemokraterna har lyckats med att dra fram det här budskapet, från Avpixlat (numera Samhällsnytt), Fria Tider och annat som på något sätt är knutet till SD. Det är många som läser allt det och tror att det är sant, men så är det ju inte, säger Fredrik Svensson.

De tre förtroendevalda tyckte att frågor om hur ”vi är mot varandra” och om ickediskriminering var så väsentliga att de startade en värdegrundsgrupp, som fick klubbens förtroende vid årsmötet förra året.

”Jag tycker att det är viktigt att alla får vara med, det är nog bara det”, som Johanna Krans säger om varför hon gick med.

Ett första fokus blev på jämställdheten. En lönekartläggning landade i ”väldigt bra justeringar” för en del.

Också de andra lokala fackklubbarna, Unionen och Sveriges ingenjörer, bjöds in, liksom arbetsgivarna.

Den här förmiddagen i september har dock bara de fackliga medlemmarna från GS samlats.

Men HR-chefen Inger Kvarsell tittar in till det klassiskt stela mötesrummet för att svara på Arbetets frågor och göra upp om det avtal kring total sekretess som besökare till produktionen behöver skriva.

Ett godkännande om publicering får vi först efter att hon läst texten.

Hon lovar att inte ändra på något såvida det inte smugit sig in företagshemligheter eller felaktigheter, och övergår sedan till att lovorda fackets initiativ.

– Att vi kan jobba med detta, sida vid sida, är underbart. Det är fantastiskt, för det är ett intresse som är lika stort hos företaget som hos facket, säger hon.

Själv har hon inte upplevt någon främlingsfientlighet under fikarasterna. (Var hon fikar? ”Ja, vi fikar inte ute i produktionen”).

Att inga frågor om kränkningar kommit upp till ledningen betyder inte att det inte förekommer, påpekar hon. Liksom att frågan inte är mindre viktig för det.

– Vi har av tradition haft väldigt få personer med invandrarbakgrund. Den senaste tiden har vi inte anställt så många, men däremot har vi många inhyrda och där har många utländsk bakgrund, så vi är väldigt öppna för detta. Duktiga människor är duktiga människor, säger hon.

Jag förstår att vi måste få bort den här hetsen och de rasistiska skämten. Om de förekommer? Ja herregud!

Att det inte ska uppstå ett ”vi och dom” är viktigt. Både med tanke på relationen mellan fast anställda (163 GS-medlemmar) och inhyrda (en grupp som varierar, från en handfull till 50 personer), liksom mellan personer med olika ursprung.

Hon trycker på vikten av det förebyggande arbetet. Förutom de föreläsningar som gruppen ordnat och kommer att ordna, är hon också nöjd med att PostNord centralt har tänkt låta personalen genomföra ett ”mångfaldsspel” för alla sina 33 000 anställda.

Och att Strålfors får börja, genom ett pilotprojekt.

Sex, sju anställda åt gången ska spela spelet med såväl kunskapsfrågor som diskussionsfrågor, berättar hon. I blandade smågrupper med arbetare och tjänstemän.

– Se där, kan vi i facket få cred för det? För det var vi som lyfte att vi ville ha det så här i Ljungby, säger Fredrik Svensson och ler.

– Ja, det kan du. , säger Inger Kvarsell.

Ska värdegrundsgruppen jobba vidare med frågor som kommer upp under spelet?
– Nej, det är en PostNord-grej, säger Inger Kvarsell.

– Men det kanske kan bli ett diskussionsunderlag, flikar Fredrik Svensson in.

Alla de tre GS-arna i värdegrundsgruppen har lång anställningstid, mellan 16 och 24 år.

– Kommer man in här så stannar man, så har det alltid varit. Det har genom alla tider funnits en omtanke om de anställda, löne-mässigt, och tidigare ägare har främjat gemenskap, hittat på grejer med de anställda, säger Magnus Johansson.

När jag frågar varför ingen i värdegrundsgruppen har utländsk bakgrund säger de att de fått samma fråga från produktionschefen Florim Mustafa, som själv flytt från forna Jugoslavien.

Då kontrade de med att fråga honom varför han i så fall inte anställde fler ur den gruppen, så att rekryteringsbasen ökade.

Men visst, säger de, kan de också själva förbättra sitt arbete där.

Utanför mötesrummet löper en oändlig korridor bort mot produktionen.

Vi har nolltolerans mot trakasserier, alla ska vara välkomna

I ett mörkt fikarum skrapar ett gäng arbetskolleger den sista lunchen ur sina matlådor. När någon slinker in genom dörren hörs ljudet från kuverteringsmaskinerna i produktionshallen.

Generellt sett är stämningen på företaget god, enas de om.

– Jag har varit på olika avdelningar i huset och det skiljer sig lite. Men här är det mycket bra, säger Miriam Gannerud.

– Sedan finns det andra situationer, utanför jobbet, säger hon och berättar att folk kan behandla henne olika utifrån hur hon ser ut (”jag ser inte svensk ut”) och hur hon låter (”jag är svensk och har bott här hela livet”).

Daniel Gaal, som ”kommer hit, kör min maskin och går hem”, försöker att inte lägga energi på småsaker.

Han säger att stämningen är bra, men till och från lite hetsig. Främlingsfientlighet förekommer. Men någon renodlad rasist tror han inte finns på företaget, säger han.

Fredrik Svensson som satt sig bredvid för att lyssna gör en min.

– Du tror det alltså? Jag är nog av en annan åsikt. Men jag förstår att vi måste få bort den här hetsen och de rasistiska skämten. Om de förekommer? Ja herregud! När jag sitter ute i stora matsalen finns det ett bord med äldre män, de drar ju …  Jag har hört fruktansvärda grejer där, säger Daniel Gaal.

Vad har du gjort då?
– Jag har skakat på huvudet och blängt åt dem. Jag tycker synd om dem. Tänker att de vaknar väl upp någon dag. Det förekommer och det kommer nog alltid att förekomma.

Vad kan företaget göra?
– Slå dem på fingrarna ordentligt. Jag vet inte. Det är väl i så fall att para ihop dem med folk som har en annan bakgrund, för att få bort fördomarna.

Vad tror du om arbetet med värdegrundsfrågor?
– Jag tror det är bra, men man kan inte komma en gång per år eller halvår och snacka lite om det och sen tro att …

– Det kommer fler föreläsare, flikar Fredrik Svensson in.

– Men jag tror inte på föredrag, säger Daniel Gaal.

– Tror du inte lite på det?

– Jo, jo, men det är som vi sa tidigare, när man hör något i matsalen så borde man egentligen säga till. Man måste jobba med det dagligen.