Inga konkreta besked om utbildningsjobb
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) välkomnar dagens besked från LO om utbildningsjobben. Regeringen är redo att vara en part, men exakt vad som kan erbjudas från statligt håll finns ges det inga besked om i nuläget.
Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S).
Under tisdagen presenterade LO ett nytt initiativ för att få igång förhandlingar om utbildningsjobb för främst nyanlända med grundskoleutbildning.
Förslaget om utbildningsjobb kom i våras, men Svenskt Näringsliv höll inte med LO om att det krävdes centrala förhandlingar utan tyckte de skulle skötas branschvis.
LO-förbunden har nu lämnat så kallade förhandlingsframställningar till sina motparter för att få igång sådana diskussioner.
Ylva Johansson kallar LO:s initiativ för ”mycket bra”.
– Jag tror att det krävs att parterna kommer överens om modeller som fungerar lokalt ute på arbetsplatserna, för att fler nyanlända ska kunna komma in på den svenska arbetsmarknaden, säger hon.
Vilka eventuella risker ser du med initiativet?
– Jag ser bara positivt på förhandlingsprocessen och har stort förtroende för att parterna kan göra bra överenskommelser som fungerar ute i verkligheten och som också säkerställer att vi inte får någon permanent uppdelning av a- och b-lag på arbetsmarknaden.
Vad förväntar du dig av parterna innan du är beredd att gå in från statligt håll?
– Vi får se vad som händer. Hittills verkar det som att också arbetsgivarsidan välkomnar de här förhandlingsframställan, och det är väldigt positivt. Sen får man sätta sig och förhandla och se vad man kan komma fram till. Regeringen är beredd att vara en part för att det ska bli en bra slutprodukt.
På vilket sätt är ni beredda att vara en part?
– Det får vi se när parterna (arbetsmarknadens, reds. anm) kommit lite längre.
LO vill se skolplikt för nyanlända under 40 år utan grundskoleutbildning, hur ser du på det?
– Jag tror att det är ett väl ambitiöst förslag. Men vi kommer att införa en utbildningsplikt från den 1 januari 2018. Den sträcker sig dock inte så långt som fullständig grundskola utan har en något lägre ambitionsnivå. Det kommer mer om det i budgeten. Den som är väldigt kortutbildad eller har låg reell kompetens kommer att få en utbildningsplikt som gör att man huvudsakligen ska ägna sig åt att gå i skolan under sin etableringsperiod, säger Ylva Johansson som poängterar att frågan om vem som omfattas av utbildningsplikten blir en bedömning som görs av Arbetsförmedlingen.
