”EU:s höger sviker funktionsnedsatta”
Att kunna ta bussen, gå till frisören, läsa en bok eller ta ut pengar ur en bankomat borde vara en rättighet för alla, oavsett funktionsvariation. Men det tycker inte högern, som gör sitt bästa för att försvaga EU-lagstiftningen, skriver EU-politiker Malin Björk (V).
Många av oss tar för givet att enkelt kunna hoppa på bussen till jobbet, ta ut kontanter ur en bankomat eller gå till en frisör när vi behöver klippa oss.
Men så ser verkligheten inte ut för de runt 80 miljoner EU-medborgare som har olika funktionsnedsättningar.
För den som har en synnedsättning kan det till exempel vara omöjligt att ta ut pengar ur en bankomat om den saknar punktskrift eller talfunktion.
För den som sitter i rullstol kan det vara lika omöjligt att ta sig in i en frisörsalong för att den saknar ramp eller tillräckligt utrymme.
EU-parlamentet har gjort flera ställningstaganden för att öka tillgängligheten av varor och tjänster i EU:s medlemsländer.
Förra sommaren antog parlamentet till exempel en resolution om implementeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
För två år sedan la EU-kommissionen också fram ett lagförslag om hur tillgängligheten i samhället kan ökas.
Men när vi i EU-parlamentet nu ska rösta om direktivet så har parlamentets ansvarige för förslaget, danske liberalen Morten Lökkegaard, sett till att EU-kommissionens förslag försämrats rejält.
Lökkegaard skriver uttryckligen att för honom går företagens intressen före mänskliga rättigheter: ”Språngbrädan för detta förslag är den inre marknaden.”
Bland de försämringar som han och hans allierade i EU-högern föreslår hör bland annat att ta bort kravet på tillgänglighet i den byggda miljön, alltså att ta bort rent fysiska hinder.
Att ställa krav på tillgänglighet gör det ju lättare för företag att nå alla kunder med sina varor och tjänster
Han vill också att småföretag ska undantas från reglerna. Han motiverar ändringarna med floskeln att en hårdare lagstiftning skulle ”motverka innovation inom unionen” genom att vara ”alltför fastlåst i den befintliga tekniken”.
Men den enda aktören som är fastlåst här är näringslivet som bara ser tillgänglighet som ett hinder för företagande.
Det är helt fel. Att ställa krav på tillgänglighet gör det ju lättare för företag att nå alla kunder med sina varor och tjänster.
När EU-parlamentets ansvariga utskott röstade om Lökegaards svaga lagförslag fick han inte oväntat stöd av högerpartierna, däribland svenska Anna Maria Corazza Bildt (M) och Jasenko Selimovic (L).
Själv vägrar jag att ställa mig bakom Lökkegaards vision om en ekonomi och ett samhälle där personer med olika funktionsvariationer inte får plats.
För mig och Vänsterpartiet kommer mänskliga rättigheter alltid att gå före företagslobbyisternas intressen.
För mig och Vänsterpartiet kommer mänskliga rättigheter alltid att gå före företagslobbyisternas intressen
Därför har vi valt att i stället för att gå näringslivets ärenden lyssna på de organisationer som representerar de miljontals personer i Europa med olika funktionsvariationer när vi beaktar lagförslaget.
I dag, torsdag, röstar hela EU-parlamentet om förslaget. Jag hoppas att de progressiva ändringsförslag som lagts kommer att gå igenom.
Annars kan jag inte stödja förslaget i dess nuvarande utformning. Jag hoppas att inte heller några andra svenska ledamöter vill bidra till att på detta sätt försämra kommissionens förslag.
Vi behöver göra samhället mer tillgängligt, inte ge grönt ljus för mindre tillgänglighet!