Börsbolagen nobbar Global deal
Global deal nobbas av svenska börsbolag och kritiseras av arbetsgivarorganisationer.
– Vi har svårt att se att initiativet har någon mening, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.
Målet med Global Deal är att ”ta itu med utmaningarna på den globala arbetsmarknaden för att göra det möjligt för alla att dra nytta av globaliseringen”.
Men hittills har inte en enda arbetsgivarorganisation anslutit sig. Och endast sju företag från hela världen, varav fem svenska, har höjt intresseflaggan.
Arbetet Global har varit i kontakt med ett tiotal stora börsbolag, varav flera aldrig ens hört talas om initiativet, däribland Holmen och Boliden.
På Billerud Korsnäs har personalen ”inte haft anledning att analysera det närmare och har därför ingen åsikt”. Inte heller Lundin Petroleum har blivit kontaktade om initiativet och Ericsson vägrar att svara på frågor rörande Global deal.
Skanska blev däremot uppvaktat av regeringskansliet förra hösten.
– Vi stöder Global deals inriktning men valde att avstå då vi inte såg nyttan av ytterligare ett rapporteringssystem utan snarare en risk att det kan distrahera från de processer och initiativ vi redan jobbar inom, berättar presschefen Edvard Lind.
LÄS INTERVJUN – Löfven försvarar sitt prestigeprojekt
Bland Sveriges största arbetsgivarorganisationer är kunskapen om Stefan Löfvens hjärtefråga lika frånvarande.
– Vi har aldrig haft uppe detta på ett ledningsmöte och vi har inte blivit uppvaktade i frågan. Jag kände inte till Global deal innan du hörde av dig, säger Björn Wellhagen näringspolitisk chef på Sveriges byggindustrier.
Inte heller Sveriges kommuner- och landsting, SKL, har någon koll på vad samarbetet innebär.
Industriarbetsgivarna och vd Per Hidesten hänvisar till sitt arbete inom ILO och genom Internationella arbetsgivarorganisationen, IOE.
”Det är upp till varje medlemsföretag att besluta själv om man ska ansluta sig till Global deal, det är inget som vi som arbetsgivarorganisation bestämmer om”, skriver Industriarbetsgivarna i ett mejl.
Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, är inne på samma spår.
– Vi har svårt att se att det tillför något värdefullt. Projektet innebär däremot en tydlig risk att undergräva den enda välfungerande internationella ordningen, nämligen ILO. Den vill vi inte undergräva.
Han säger vidare:
– Det vore mer vettigt om regeringen engagerade sig för att tillse att medlemsstater i ILO lever upp till de krav som ställs inom ramen för ILO-konventionen än ägnar sig åt att försöka bygga en ny och konkurrerande ordning med oklart innehåll.
Det här är Global deal
Budget 2017: 4 miljoner kronor, som inkluderar fyra heltidstjänster och resor. Dessutom läggs 3 miljoner kronor på kunskapshöjande studier i andra länder och en flaggskeppsrapport som ska vara klar i början av nästa år.
Vad gör de anställda? De jobbar nära både ILO och OECD. De ska också stötta regeringen i sitt arbete med Global deal och är en stödenhet på Utrikesdepartementet.
Vad tillför ILO och OECD? De bidrar inte med pengar till projektet, däremot med tid och anställda. Så snart det är möjligt ska ansvaret lastas över på ILO eller OECD från Sverige.
16 länder har ställt sig bakom Global deal: Angola, Argentina, Bangladesh, Belgien, Chile, Colombia, Etiopien, Indonesien, Kambodja, Kanada, Nederländerna, Sydafrika, Sverige, Tunisien, Uruguay, Österrike.
17 fackförbund och centralorganisationer: ASI, NFS, ETUC, FESTU, IF Metall, Industriall Global Union, ITUC, LO Sverige, LO Danmark, Saco, TCO, GS, Handels, TUAC, UGTT, UNI Global Union, Unionen.
Och sju företag: H&M, Ica Group, Scania, Swedfund, The B team, UTICA, Essity.