Stora skillnader i OB-ersättning
Den som jobbar i butik en lördagseftermiddag får 100 procent i ersättning per timme för obekväm arbetstid. Den som städar får betydligt mindre. Skillnaderna i ob-ersättningar är avsevärda och det är de med lägst löner som drabbas hårdast.
Jessica Äng städar på Sandvik, huset i bakgrunden. Om hon går in på en lördag får hon en lägre ersättning än Industriarbetaren, vars arbetsmiljö hon städar.
ARBETET GRANSKAR. Ob-ersättningar mellan olika yrken är svåra att jämföra. En lägre ob-ersättning kan kompenseras med något annat i ett avtal. Och en högre ersättning, som i Handels fall, måste inte innebära en fet plånbok i slutet av månaden när lönerna är låga och många jobbar deltid.
Samtidigt är det intressant för den som är nyanställd i en hotellreception eller som städare att veta varför nattarbetet har ett mindre värde för hen, än för en byggnads- eller pappersarbetare.
Arbetets granskning av ob-ersättningar i 16 olika förbund, samtliga LO-förbund och Polis- och Vårdförbundet där många jobbar på obekväma arbetstider, visar på enorma skillnader.
– Det är för jävligt. Att vi som sliter så hårt med våra kroppar under stark tidspress får så lite betalt både när det gäller lön och ersättningar för ob. Det här är en fråga för hela branschen, säger Jessica Äng, som städar på industrikoncernen Sandvik som lagt ut städningen på entreprenad.
Industriarbetaren inne på golvet som hon städar får 70 kronor och 40 öre timmen, vilket är betydligt mer än hon kan räkna in själv.
Ewa Edström arbetar på Fastighets, som ansvarar för Serviceentreprenadavtalet som reglerar Jessica Ängs arbete. Hon säger att ob-ersättningarna diskuteras vid varje avtalsrörelse.
– Det är ju alltid någon form av byteshandel, och där har medlemmarna bedömt att det kostar för mycket att höja ob-ersättningen.
– Problemet med låglöneavtal är ju att procenten sällan genererar några större ökningar, vilket gör att alla ersättningar, som ob, också halkar efter. På så sätt ökar klyftan hela tiden. Låglönesatsningen som gjordes inom LO-samordningen i år var blygsam, men ändå ett steg i rätt riktning.
Mest konsekvent låga ersättningar för obekväma arbetstider har anställda inom hotell- och restaurangbranschen. I en insändare till tidningen Hotellrevyn skriver en medlem att det är ”pinsamt att säga att man har 21 kronor extra i timmen för att jobba en söndag”.
Skulle man höja ob-ersättningen skulle det ta rätt mycket av lönepotten. Då har våra medlemmar valt att i stället höja timlönen
Per Persson, avtalssekreterare på HRF, säger att frågan alltid är uppe i avtalsrörelsen och att förbundet då ser över hur stor del av arbetstiden ligger på obekväma tider. Det brukar landa på runt en fjärdedel.
– Skulle man höja ob-ersättningen skulle det ta rätt mycket av lönepotten. Då har våra medlemmar valt att i stället höja timlönen. Då får alla del av höjningen, och man får något för varje timme i stället för enbart ob-timmarna. Så det är ett medvetet val att inte höja med mer än vad avtalet är värt.
Även HRF:s låga nivåer har historisk bakgrund. Medan Handels krävde rejält betalt när motparten ville hålla butiker öppna kvällar och helger, har de tiderna alltid varit normalarbetstider för hotell- och restauranganställda.
– Vi hade inte ob-ersättning i våra avtal överhuvudtaget till en början. 1959 nämns det för första gången i samband med att några få utskänkningsställen fick specialtillstånd att servera alkohol längre på natten i samband med bland annat fotbolls-VM 1958. När denna servering fortgick stadfästes den extra löneutbetalningen i kollektivavtal, säger Per Persson.
Skillnaderna i ob-ersättningar återfinns också mellan dem som jobbar många kvällar, nätter och helger. Då är den generellt lägre. Poliser som jobbar dagtid på helgerna får till exempel 45 kronor i timmen extra, vilket är bland de lägre nivåerna i jämförelsen.
Medan andra, som inom byggindustrin och industrin, vill markera att arbetet inte ska ske de här tiderna. Målarna har till exempel inte ob-ersättningar överhuvudtaget i sitt avtal eftersom arbetstiden alltid ska förläggas mellan 6.30 och 16.30.
Jessica Äng som städar på Sandvik säger att ob-ersättningarna inte är någon jättestridsfråga på hennes arbetsplats, där de flesta av de drygt 30 anställda städarna framför allt jobbar dagtid.
– Vi ska hinna våra områden på utsatt tid, punkt slut. Vi som ordinarie personal får inte jobba övertid eftersom det kostar för mycket.
Däremot kommer specialstädning in på kvällar och helger när de som jobbar inne i industrin inte är där.
Enligt Ewa Edström på Fastighets är det emellertid allt fler städare som jobbar obekväma arbetstider.
– Det blir mer och mer vanligt att man går från dagstädning till tidiga morgnar och kvällar. Det handlar om entreprenadstäd där kunden som köper tjänsten ställer det kravet, man vill inte ha städning när verksamheten är i gång. Att öka ob-ersättningen, så att städningen blir dyrare då, skulle vara ett bra sätt att motverka utvecklingen att städarbete sker på obekväm arbetstid.
