Smärta och svullnad i händerna och fötter, trötthet och i värsta fall inflammationer i organ som lungor, hjärtat eller ögonen. Mellan en halv och en procent av svenskarna drabbas under sina liv av sjukdomen ledgångsreumatism, som går att lindra, men ännu inte att bota helt.

Men vissa yrkesgrupper är hårdare drabbade än andra. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.

Murare och betongarbetare löper exempelvis tre gånger högre risk att utveckla sjukdomen och maskinförare och yrken inom el löper dubbelt så stor risk när forskarna jämförde dem med en referensgrupp.

Enligt Anna Ilar, doktorand vid Karolinska institutet, som ligger bakom studien, misstänker man att en bidragande orsak är de ämnen man inandas när man arbetar inom yrkena.

–­ Vi vet sedan tidigare att kvartsdamm kan öka risken för ledgångsreumatism. Nu kommer vi att undersöka vidare om asbest också gör det. Asbest har tidigare kopplats som en riskfaktor för andra autoimmuna sjukdomar, men forskningen kring sambandet mellan asbest och just ledgångsreumatism är rätt så begränsad. Men man vet att till exempel elektriker kan vara både kvartsdamm- och asbestexponerade.

Andra ämnen som forskarna vill undersöka vidare är lösningsmedel och trafikavgaser, ämnen som många inom arbetaryrken exponeras för.

I studien har man inte tittat på hur risken för sjukdomen förändras med tiden i inom yrket. Man kan exempelvis misstänka att risken för ledgångsreumatism, efter ett helt yrkesliv som murare kan vara ännu högre än vad studien visar.

– Men tiden som man är exponerad kommer vi att titta på när vi undersöker olika luftburna hälsoskadliga ämnen närmare, säger Anna Ilar.

Forskarna på Karolinska institutet har, sedan 1996, byggt upp en stor databas över personer med ledgångsreumatism med information om både deras genetiska sammansättning och levnadsvanor. Det gör att man kan skilja ut levnadsvanor som exempelvis rökning vilket gör resultaten säkrare, enligt Anna Ilar.

– Det har funnits tidigare studier på yrkets effekt med liknande resultat. Men i de studierna hade man inte tillgång till livsstilsvanorna hos patienterna.

Hur kan man göra själv för att minska risken att drabbas om man jobbar inom något av yrkena?
– Jag har förståelse för att man som exempelvis elektriker blir orolig när man hör den här typen av forskningsresultat. Men de ökade risker vi ser för vissa yrken idag kan hänga samman med exponeringsnivåer som rådde för flera årtionden sedan. Förhoppningsvis så har halterna av de ämnen som tros öka risken för ledgångsreumatism och andra sjukdomen minskats på grund av den ökade kännedomen om dess hälsoeffekter och därmed striktare regleringar.

Enligt Anna Ilar gäller det att ha rätt arbetsutrustning och skydd även om man inte jobbar direkt med ämnena utan bara är sekundärt exponerad.

– Sedan är det också viktigt att hålla koll på sina rättigheter och våga söka hjälp från skyddsombud, fack eller arbetsgivare om man misstänker att det finns en risk för att utsättas för höga halter av ämnena. Slutligen är det också arbetsgivarens ansvar att se till att gällande regler följs, säger Anna Ilar.

– När det kommer till en så pass vanlig sjukdom som ledgångsreumatism är så är det viktigt att hitta faktorer i miljön som vi kan förebygga. Att vi idag vet att rökning och andra luftburna ämnen kan öka risken för sjukdom gör att vi med ökad information och regler kan minska antalet patienter som insjuknar, fortsätter hon.