Protesten är riktad mot president Nicolás Maduro och hans planer på en ny grundlag. Aktivister har på flera håll byggt barrikader genom att släpa ut skräp och möbler på gatorna och polis har använt tårgas på en del ställen för att skingra dem, uppger vittnen för Reuters. På sociala medier sprids bilder på bilfria vägar runt om i landet, liksom stillbilder från övervakningskameror som visar ovanligt tomma tunnelbanestationer i huvudstaden Caracas.

I några områden, till exempel den fattiga stadsdelen Catia, var affärerna öppna och gatulivet i gång som vanligt.

Det är oppositionen i Venezuela som uppmanat alla medborgare att stanna hemma från arbetet under en 24 timmar lång strejk, som inleddes vid gryningen, lokal tid (klockan 13 på torsdagen, svensk tid).

Strejken har fått stöd av företagsledare och vissa förbund inom en fackkoalition med band till oppositionen. Även transportarbetare i Caracas har uppgett att de kommer att delta. Men protestens omfattning begränsas av att arbetare inom den stora oljeindustrin, som kontrolleras av staten, och anställda inom offentlig sektor inte deltar.

Venezuela

Generalstrejk utlyst i Venezuela

Global

Alla är dock inte lojala med regeringen.

– Jag strejkar i hjärtat, för om vi inte dyker upp kommer de att sparka oss, säger en 51-årig ingenjör vid en statlig stålfabrik i sydöstra Venezuela, till Reuters.

Maduro anklagar sina motståndare för att i maskopi med USA vilja störta honom. Under torsdagen sade han att han kommer att pressa på för att införa den kontroversiella aviserade nya konstituerande församlingen som ska kunna skriva om grundlagen. Församlingen ska väljas den 30 juli. Maduro fördömde under dagen också vad han kallade en attack från oppositionen utanför den venezuelanska statliga tv-kanalen VTV. Militären fick försvara personalen på tv-kanalen, sade Maduro i ett tal.

– Jag har beordrat infångandet av alla fascistiska terrorister, sade han.

I andra sammandrabbningar under dagen har säkerhetsstyrkor sprutat tårgas och skjutit med gummikulor mot människor som protesterat vid barrikader.

USA:s president Donald Trump har varnat Caracas med ”ekonomiska åtgärder” om Maduro går vidare med planerna på att skriva om grundlagen.

 

Krisen i Venezuela

Den senaste våldsvågen med upplopp och kraftiga protester i Venezuela har en såväl ekonomisk som politisk bakgrund. Oppositionen pekar ut regimens ekonomiska politik som anledning till den djupa ekonomiska krisen, medan regeringen lyfter fram det låga oljepriset och anklagar oppositionen för att destabilisera ekonomin.

President Nicolás Maduros sätt att hantera krisen, i kombination med att hans socialistparti för första gången på 17 år förlorade majoriteten i parlamentet, har fått situationen att spåra ur.

Valskrällen 2015 innebär att regeringen och parlamentet kontrolleras av två olika läger som är politiska motståndare. Det är detta som Maduro nu försöker runda genom att skapa en slags ny konstituerande församling — ett nytt superorgan som ska bestå av omkring 500 ledamöter och ha befogenhet att skriva om konstitutionen.