Det är Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU som försökt ta reda på om gymnasiereformen i början av 90-talet påverkade valdeltagandet i Sverige.

Då förlängdes bland annat de yrkesförberedande programmen, från två till tre år. I övergångsperioden i slutet av 80-talet och början av 90-talet gick elever, beroende på var de bodde och när de var födda, både i tvåårig och treårig yrkesutbildning.

I rapporten har forskarna undersökt om valdeltagandet i valet 2010 påverkats av hur länge eleverna gått i gymnasiet. Och forskarna hittade skillnader, men bara för den fjärdedel elever som kom från hem med lägst utbildning och lägst inkomst.

I den gruppen var valdeltagandet 3 procentenheter högre för de som gått tre år på ett yrkesförberedande gymnasium, jämfört med de som bara gått två år. 86 procent jämfört med 83 procent.

I de andra tre fjärdedelarna gick det dock inte att se en likadan skillnad. Förlängningen av yrkesprogrammen ledde alltså inte till någon allmän ökning av valdeltagandet bland yrkeseleverna, slår rapporten fast.

– Skillnaderna mellan grupper minskade då förändringen påverkade valdeltagandet bland elever från de mest resurssvaga hemmen, säger Karl-Oskar Lindgren, som är en av rapportförfattarna i ett pressmeddelande.