En byggarbetare som inte fått lön för sitt arbete, ska kunna kräva in lönen från en annan entreprenör högre upp i den så kallade entreprenörskedjan. Det är innebörden av ett nytt lagförslag om entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen som presenterades av regeringen i dag. Lagen ska gälla både svenska och utländska arbetare och föreslås träda i kraft den 1 juni 2018.

Förslag om entreprenörsansvar för löner har tidigare kritiserats av Sveriges byggindustrier. När Arbetet når Mats Åkerlind, tillförordnad VD för organisationen, har han ännu inte hunnit analysera det nya lagförslaget i detalj. Men han är ändå kritisk.

– Det är principiellt olyckligt att låta en beställare ta över ansvaret för en underentreprenörs löner. Det är ett problem att man inte kan säkerställa att löneskulden kommer från att beställaren inte skött sig.

Han tar som exempel ett företag som har flera huvudentreprenörer som uppdragsgivare. Om en av uppdragsgivarna inte betalar för sig och företaget inte har råd att betala ut sina löner, kan de anställda kräva in pengar från den huvudentreprenör som faktiskt sköter sina utbetalningar. Orättvist, enligt Mats Åkerlind.

– Om jag vore anställd och ville ha min lön skulle jag vända mig till den uppdragsgivare som skötte sig bäst, säger han.

Han menar också att lagstiftningen bryter mot den svenska modellen med partsuppgörelser. Enligt honom finns redan ett kollektivavtalsreglerat system för entreprenörsansvar, samt en fond där den som inte fått sin lön utbetald kan få ersättning.

– I nuläget har vi en lösning som bägge parter tycker är bra och som fungerar. Det här riskerar att underminera den lösningen, säger han.

Han tror att lagstiftningen, trots att den omfattar både svenska och utländska arbetare, egentligen försöker reglera situationen just för de utländska utstationerade byggarbetarna. Enligt honom hade en bättre lösning varit att i stället låta den statliga lönegarantin omfatta också utstationerade.

– Det hade varit en elegant och ganska enkel lösning, säger Mats Åkerlind.

Även Byggnads är kritiska mot att lagstifta om frågan utan vill också hellre komma överens avtalsvägen.

– I Sverige gör vi upp parter emellan med kollektivavtal. Med både den tidigare och den senaste avtalsrörelsen så är vi på god väg, säger Johan Lindholm, ordförande för Byggnads.

Vad säger regeringen om de synpunkterna?
– De kommer att bjuda in oss till samtal i höst. Vi kommer att gå igenom det här nu och komma med svar till regeringen, säger Johan Lindholm.