Svensk vapenexport till diktaturer försvåras
Den svenska vapenexporten skärps med en rad nya krav på mottagarländerna. Allvarliga eller omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter ska innebära hinder för export. Men något totalstopp för vapen till diktaturer är inte aktuellt.
Prövningen av mottagarländerna ska bli hårdare i fortsättningen, enligt justitieminister Morgan Johansson (S). Mer hänsyn ska tas till hur det är ställt med demokrati och fri- och rättigheter i mottagarlandet.
– Det är en nyhet, det har vi inte haft tidigare, säger Morgan Johansson.
Men skärpningen innebär inte ett stopp för vapenexport till diktaturer. Regeringen kan till exempel bestämma sig för att de försvarspolitiska skälen för export till en diktatur väger över de skäl som handlar om rättigheter och demokrati.
Vare sig Morgan Johansson eller vice statsministern och ministern för internationell utveckling Isabella Lövin (MP) vill gå in på vilka försvars- eller säkerhetspolitiska skäl som skulle kunna motivera ett ja till en exportaffär från regeringen, trots att demokratikriteriet borde innebära ett nej.
– Det kommer en regering att få ta ställning till i det enskilda fallet, säger Isabella Lövin.
Statsminister Stefan Löfven (S) säger till TT:s utsände i Peking att han inte vill kommenterar förslaget och hänvisar istället till presskonferensen.
Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson Pernilla Stålhammar säger att Miljöpartiet hade velat gå längre med regelskärpningen.
– Men det är bra att vi nu har en bred överenskommelse mellan sex partier och det är bättre än att ligga kvar med de nuvarande reglerna, säger Stålhammar.
Inte heller Kristdemokraterna tycker att förslaget är skarpt nog. Men det är ”en bra bit på vägen”, enligt Sofia Damm, utrikespolitisk talesperson för Kristdemokraterna.
– Vi gör bedömningen att det kommer bli stopp till de allra värsta diktaturerna. De värsta kommer vi inte kunna expotera till, säger hon.
Liberalernas försvarspolitiska talesperson Allan Widman välkomnar besluten.
–Jag är naturligtvis mycket glad för det. Mitt parti har under snart över tio års tid drivit frågan om ett demokratikriterium och nu kommer det, säger han.
– Det var ett kollektivt uttalande från utredningen att i de förslag som återkommer i remissen måste det vara uteslutet att exportera till de länder som har störst brister. De allra värsta exemplen ska med de här förslagen sorteras bort, säger Allan Widman.
Moderaternas försvarspolitiska talesperson, Hans Wallmark, lyfter fram att det även i fortsättningen kommer vara en helhetsbedömning som avgör varje enskilt ärende.
”För oss moderater har det varit viktigt att säkra svensk försvarsförmåga, och för det krävs långsiktiga villkor för svensk försvarsindustri”, säger han i ett skriftligt uttalande till TT.
På Twitter uttrycker Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt missnöje över lagrådsremissen.
”Det viktigaste saknas. Ett rakt förbud mot vapenexport till länder som är diktaturer, bryter mot mr eller är i krig”, skriver han.
Under 2016 exporterade Sverige, enligt en sammanställning av Svenska freds- och skiljedomsföreningen, vapen till ett flertal odemokratiska stater. Däribland Qatar, Saudiarabien och Thailand.
David Peterson/TT
Lars Larsson/TT
Svensk vapenexport ökar
2016 exporterade Sverige krigsmateriel för 11 miljarder kronor, en ökning på 45 procent jämfört med året före.
Under 2016 exporterade Sverige krigsmateriel till 56 länder. De största mottagarna var Brasilien, Norge och USA.
Källa: Inspektionen för strategiska produkter
Skärpta regler för vapenexport
Lagrådsremissen är en överenskommelse mellan regeringen och allianspartierna.
Förslaget innebär att mottagarlandets demokratiska status ska utgöra ett centralt villkor för tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är desto mindre utrymme för att tillstånd ska beviljas.
Förekommer det allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i mottagarlandets demokratiska status utgör det hinder för beviljande av tillstånd.
Det ska också ses över om exporten motverkar en hållbar utveckling i mottagarlandet.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 april 2018.
Källa: Regeringen