USA:s politiskt oförutsägbara administration under Donald Trump kan komma att genomföra betydande minskningar av sina bidrag till FN. Detta har bidragit till att världsorganisationen nu har börjat förbereda sig på besparingar på flera områden.

Följ oss på Facebook för fler Globala nyheter

Förslaget om sänkta löner för FN-personalen i Genève beror dock inte på hotet om minskade anslag från USA, utan bygger på beräkningar av de levnadsomkostnader som FN-personal har i olika städer i världen.

Den föreslagna lönesänkningen på runt 7,5 procent har dock mött protester bland de 5 400 FN-anställda i Genève, och kan till och med leda till att personalen går ut i strejk.

Förra veckan samlades personal i Genève där man gemensamt riktade kritik mot FN:s avdelning för personalärenden, ICSC.

Enligt personalen har avdelningen inte bemött den oro och de frågor som ställts av fackliga företrädare och cheferna för de tio FN-organ som är baserade i Genève.

De FN-anställdas fackförbund är CCISUA, som företräder 60 000 medlemmar, samt FICSA, som företräder ytterligare 30 000 medlemmar.

Enligt en skrivelse från FN-personalen har avdelningen för personalärenden vid tre tillfällen vägrat att möta dem för att ge en förklaring till de föreslagna lönesänkningarna.

Ian Richards, ordförande för CCISUA, säger till nyhetsbyrån IPS att FN-personalen är mycket upprörd och påpekar att Genève är en av världens dyraste städer att leva i, och att lönerna generellt i staden i stället har stigit med nästan sex procent under de senaste fem åren.

– Vi får mycket starka påtryckningar från personalen, som vill gå ut i strejk, säger fackordföranden.

Ian Richards säger att beslutet om de sänkta lönerna togs av FN:s personalavdelning ICSC.

Personalen i Genève är bara de första som kommer att påverkas av nya regler, men FN-anställda i många fler städer kommer med tiden att få sina löner granskade av ICSC.

Enligt fackliga företrädare höjdes samtidigt lönerna för personal i New York med drygt två procent i februari.

Samtidigt befaras att ett förslag om en kraftigt sänkt biståndsbudget från Donald Trumps administration komma att få stora konsekvenser för FN-högkvarteret i New York.

USA är världens största enskilda bidragsgivare till FN:s verksamhet, och står för närvarande bakom runt 22 procent av den vanliga budgeten och en ännu större andel av den budget som går till fredsbevarande insatser.

Nyligen sade FN-talespersonen Stephane Dujarric att världsorganisationen räknat på vad USA:s budgetförslag skulle kunna få för konsekvenser, om det antas.

– När vi tittar på budgeten, som den nu är föreslagen, så skulle det helt enkelt bli omöjligt för FN att fortsätta allt viktigt arbete för att främja fred, utveckling, mänskliga rättigheter och humanitär hjälp runtom i världen, sade Stephane Dujarric till pressen.

Han påpekade samtidigt att generalsekreterare Antonio Guterres redan hade börjat arbeta för att minska kostnaderna inom FN innan det amerikanska budgetförslaget hade presenterats.

Det har bland annat skett genom nya direktiv till anställda om att begränsa sitt resande så mycket som möjligt.

– Jag anser att generalsekreteraren är extremt kostnadsmedveten när det gäller de pengar som vi får i förtroende. Han skulle vilja se minskade omkostnader och har bett cheferna att se över detta. För egen del har han kraftigt minskat de delegationer och antalet anställda som reser med honom, sade Stephane Dujarric.

Fackordföranden Ian Richards säger att det säkert kan vara bra om storleken på olika delegationer minskas. Men han hävdar att den effekt detta kan uppnå är begränsad.

– Bara en liten del av den ordinarie budget som kommer att påverkas av Trump handlar om resekostnader. En stor del av resorna bekostas av extra budgetresurser, som projekt, där resor ingår, säger han.

Enligt honom har ICSC utlovat att se över sitt beslut om sänkta löner för FN-anställda i Genève i samband med personalavdelningens kommande möte i juli.

– Vi hoppas att detta ska rättas till då. Många anställda har dock meddelat oss att de är beredda att avbryta sina semestrar om det finns ett behov av att agera kollektivt, varnar Ian Richards.

Thalif Deen, IPS