Arbeten med slavliknande förhållanden blir allt vanligare i Sverige. Enligt polisen jobbar omkring 5 000 personer under sådana villkor i landet och det finns en direkt koppling mellan utnyttjande och antalet papperslösa. Det berättade Arbetet i maj förra året.

2014 antog den Internationella arbetsorganisationen (ILO) ett tilläggsprotokoll till sin konvention om tvångsarbete från 1930. Den ursprungliga konventionen har skrivits under av större delen av världens länder – 177 stycken. Tilläggsprotokollet har dock bara undertecknats av 13 länder och trätt i kraft i fem: Mali, Mauritius, Niger, Norge och Storbritannien.

Snart läggs ännu ett land till listan. Arbetet har tidigare berättat att riksdagen godkänt protokollet. Under torsdagen den 18 maj kommer regeringen också besluta att en ratificering ska ske. För att den rent formellt ska gälla krävs också att det undertecknade dokumentet levereras till ILO:s högkvarter i Genève. Det tänker arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) göra i juni.

– Jag kommer att åka till Genève och personligen lämna över dokumentet till generaldirektör Guy Ryder, säger hon till Arbetet.

Hon menar att ratificeringen är viktig, både som en signal till omvärlden men också för Sverige.

– Vi ser också i Sverige att människor utnyttjas på arbetsplatser. Därför är det viktigt med alla insatser vi gör för ordning och reda på arbetsmarknaden. Det är också en väldigt viktig signal internationellt. Ju fler länder som ratificerar desto större blir trycket på andra, säger hon.

Tilläggsprotokollet kan ses som en uppdatering av den gamla konventionen till moderna förhållanden.

Områden som trafficking och migrantarbete läggs till och medlemsländer blir också skyldiga att utföra ett förebyggande arbete mot tvångsarbete. Exempelvis måste alla länder producera handlingsplaner. Både migranter och papperslösa får också en rätt att pröva sina ärenden i domstol.

Enligt Ylva Johansson behövs dock inga förändringar i svensk lagstiftning för att leva upp till kraven i protokollet.

– Lagstiftningen har vi redan på plats. Det är förbjudet med tvångsarbete. Däremot behöver vi hela tiden göra insatser för att hitta de här fallen. Vi har till exempel gett ett uppdrag till Arbetsmiljöverket att, tillsammans med andra myndigheter, åka ut till ”gråa företag”. Ofta hittar man då inte bara gråa företag utan också becksvarta företag med bland annat illegal arbetskraft.

För att Arbetsmiljöverket ska kunna åka ut och inspektera arbetsplatser krävs det dock inspektörer. Arbetet har tidigare berättat om hur antalet inspektörer minskat de senaste åren samtidigt som ärendena myndigheten ska hantera blir fler.

Regeringen har nyligen satsat mer pengar på Arbetsmiljöverket som nu har målet att ha 300 anställda inspektörer år 2020. Men fortfarande är det en bra bit kvar till just ILO:s rekommendation om en inspektör per 10 000 anställda, vilket skulle motsvara närmare 500 inspektörer.

Enligt Ylva Johansson finns det just nu inga fler satsningar på inspektörer på gång, utöver den rekrytering som redan pågår.

– Finns det skäl får vi återkomma till det. Det viktiga är att vi kommer att fortsätta satsa på arbetsmiljöarbetet. Vi har också lagt ett förslag på ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö, säger hon.