Finansexperter vill se åtstramning
Regeringen borde strama åt i stället för att försvaga de offentliga finanserna i den starka konjunkturen, enligt Finanspolitiska rådet. Men det största problemet är de enorma klyftorna på arbetsmarknaden.
– Huvudbudskapet vi har är att det behövs en stramare finanspolitik, säger Harry Flam, rådets ordförande, på en pressträff där årets upplaga av rapporten Svensk finanspolitik presenteras.
Svensk ekonomi går för högtryck med konjunkturen på väg uppåt både i år och nästa år. Då borde regeringen samla i ladorna för kommande lågkonjunkturer, enligt rådet. Men de beslut som regeringen aktivt tar innebär att det offentliga sparandet minskar i år.
– Det menar vi är uppseendeväckande, säger Flam.
Men särskilt alarmerande eller allvarligt är det inte, enligt Flam. Då är de stora klyftorna på arbetsmarknaden värre. Den kanske största utmaningen i Sverige är att få in alla utrikesfödda på arbetsmarknaden. Arbetslösheten i de grupperna ligger uppemot 20 procent, medan arbetslösheten bland inrikesfödda ligger under fyra procent.
– Det är brådskande, det är ett allvarligt läge. Det är kanske det största problemet vi har, inte bara ekonomiskt, säger Harry Flam.
Konsekvenserna är såväl sociala, ekonomiska som politiska, enligt Flam. Fler enkla jobb och lägre löner, under de minimilönerna som gäller i dag, är några av recepten, enligt Finanspolitiska rådet.
I sin rapport uppmanar rådet även Magdalena Andersson att ta bort arbetslöshetsmålet om lägst arbetslöshet i EU till 2020.
Svensk sysselsättning toppar EU-statistiken. Men regeringens mål om att nå den lägsta arbetslösheten i EU kommer inte att nås och är dessutom rätt ointressant, enligt rådet.
– Det vore mer ändamålsenligt med sysselsättningsmål för utsatta grupper i stället, säger Flam.
Han redogör också på pressträffen för hur regeringen tenderar att historiskt överskatta ekonomin i sina prognoser och gör fler prognosmissar än exempelvis Konjunkturinstitutet. Tillväxten och det offentliga sparandet överskattas ofta, medan arbetslösheten underskattas i prognoserna, enligt rådets genomgång.
Dåliga prognoser tenderar därmed att medföra felaktiga beslut, bland annat kring hur mycket staten kan spendera, enligt Flam.
Rådet föreslår i rapporten även att det är dags att ta steg för en avreglering av hyresmarknaden, bort från dagens bruksvärdessystem med sikte på marknadshyror. Då detta antas slå hårdast mot hushåll med lägre inkomster bör åtgärderna införas i kombination med exempelvis ett utbyggt bostadsbidrag.
”En engångsbeskattning av fastighetsägarna skulle kunna bidra till att finansiera höjda bostadsbidrag”, skriver rådet.
Finansminister Magdalena Andersson (S) håller inte med Finanspolitiska rådet, att regeringen borde dra i den ekonomiska handbromsen.
– Det vi gör från regeringens sida är att föra en stram finanspolitik, vi har kraftigt sänkt kostnaderna för migration och vi ser också 200 000 fler personer i arbete. Det gör att vi har överskott i de offentliga finanserna hela den här mandatperioden och vi betalar av på statsskulden, säger hon.
TT: Men det är inte riktigt vad Finanspolitiska rådet säger. Förstår du deras kritik?
– Jag tycker nog inte som Finanspolitiska rådet, att det skulle vara läge att kraftigt höja skatterna, eller säga upp många lärare, undersköterskor eller läkare.