Ny lag gav ingen effekt

LÄS OCKSÅ Fast anställning – var god dröj – Yonna Waltersson

Stopp för möjligheten att missbruka stapling av visstider. Fler allmänna visstidsanställningar ska kunna övergå i tillsvidareanställning. Det var beskedet från arbetsmarknadsminister Ylva Johansson när regeringen i december 2015 la fram sitt förslag om en ändring i las för att leva upp till EU:s visstidsdirektiv.

Syftet var att förbättra situationen för arbetstagare som riskerar att fastna i tidsbegränsade anställningar under lång tid.  Nu har ett år gått sedan lagen började gälla den 1 maj 2016.

Enligt Ylva Johanssons pressekreterare har lagen ännu inte utvärderats utan hon hänvisar i stället till arbetsmarknadens parter.

Men enligt fackliga uppgifter till Arbetet har lagen ännu inte prövats. De LO-förbund där det är vanligt med visstidsanställda medlemmar, som Kommunal, HRF, Fastighets, GS-facket och Handels, påpekar att den nya paragrafen i lagen om anställningsskydd är väldigt krånglig. Inget av de förbund som Arbetet har talat med har haft någon central tvist med lagändringen som grund.

Enligt fackförbunden är det svårt för medlemmar att ens inse att de skulle kunna omfattas av lagen. Det har gjort det besvärligare att driva frågan rättsligt.

– Vi försöker informera så långt det går, men man måste nästan springa på ett fall för att kunna driva det. Redan när lagändringen kom konstaterade vi att det är nästintill omöjligt att ge information generellt om vad som gäller. Det här är en papperstiger, en kosmetisk förändring, säger Handels avtalssekreterare Per Bardh.

LÄS OCKSÅ Bara jurister begriper nya laslagen

LO varnade för det här på ett tidigt stadium. I sitt remissvar skrev man: ”Formuleringarna av bestämmelsen är svårtolkad, närmast obegriplig”. Farhågan har varit att medlemmar inte kommer att kunna kräva sin rätt, för att de inte förstår den. Per Bardh anser att det finns sätt att kringgå lagen.

– Som företagare kan man fortsätta att nyttja stapling. Många hoppar runt, tio månader på ett ställe, sedan tio månader på nästa. Det är bara för arbetsgivaren att ha två juridiska bolag.

Per Persson, avtalssekreterare på HRF, tror att det kan ta ett tag innan reglerna sätter sig i folks medvetande. Men Persson ser också ett annat bekymmer:

– Vårt problem är att visstidsanställningar och anställning för enstaka dagar används som norm men många jobbar inte så länge att det ska bli aktuellt med regeln.

Det finns ytterligare ett skäl till att den nya lagen haft så liten effekt. I flera branscher finns redan kollektivavtal med tuffare krav på hur visstidsanställningar får användas.  Det är enligt Anna Nordin, chefsjurist på Svensk Handel, ett skäl till att de nya reglerna inte blir ”aktuella så ofta”.

– Vi har informerat våra förhandlare och rådgivare, men inte haft frågan uppe mycket alls. Vi råder så klart våra arbetsgivare att följa reglerna, säger hon.

Även andra förbund har skarpare skrivningar i sina kollektivavtal. I vissa fall har till och med paragrafen avtalats bort.

Regeringen har konstaterat att det är omöjligt att beräkna hur andelen tidsbegränsat anställda kommer att förändras som följd av lagändringarna. Det är till exempel oklart om arbetsgivare väljer att i stället anlita bemanningsföretag. Det är också svårt, om inte omöjligt, att utifrån statistik se effekter av lagen.

Fastighets tredje förbundsordförande Jari Visshed blev besviken när han såg lagen.

– Det blev en fjäder av en höna. Det är väldigt komplicerat och vi hade trott att det skulle komma enklare regler. Vi har begränsat staplingsmöjligheten i våra avtal, men lagen har inte haft någon verkan alls.

Stapling är tillsammans med hyvling ett stort problem, konstaterar Lars-Sture Johansson, ombudsman på Kommunals arbetsplats- och avtalsenhet. Ändå har de inte fått in några fall centralt om de nya reglerna.

I flera avtal, som det stora SKL-avtalet, har de fått ner den maximala staplingstiden till tre år med vikariat och allmän visstid, men enligt Lars-Sture Johansson kan de nya reglerna ändå bli aktuella.

SKL:s arbetsrättsjurist Tomas Björck konstaterar att de redan på remisstadiet bedömde att reglerna inte skulle få någon större betydelse.

– Den absoluta majoriteten av anställda tas om hand av kollektivavtalsregleringar vi har. Vi såg inte att det fanns något stort problem att ta om hand när reglerna kom, säger Tomas Björck.

Flera förbund pekar på att det ännu gått ganska kort tid med nya lagen. Många säger också att frågan kan ha dykt upp på lokal nivå.

– Någon effekt får det nog på sikt, det går inte att stapla i all evinnerlighet. Sedan hur den effekten märks är en annan fråga, arbetsgivaren kanske ändrar så att folk får tillsvidareanställningar, säger Samuel Engblom på TCO.

Inte heller LO-TCO Rättsskydd eller Vision har haft några fall uppe efter att den nya lagstiftningen började gälla.

Från visstidsjobb till fast anställning

De nya reglerna ska hindra att allmän visstid och vikariat varvas för att undvika tillsvidareanställning. Villkoret för att få fast anställning är i samtliga fall att uppehållet mellan anställningar inte får vara mer än 6 månader. Krångligt? Det tycker även juristerna.

Så funkar de nya reglerna

• Sedan tidigare har en anställd rätt till tillsvidareanställning om ett vikariat pågått längre än två år under en femårsperiod. Detsamma gäller allmän visstid. De reglerna gäller fortsatt.

• Det nya som lagts till i lagen om anställningsskydd (las) är att någon som haft allmän visstids-anställningar i mer än två år kan ha rätt till fast tjänst även om anställningarna skett under en läng-re period än fem år. Men då krävs att allmän visstidsanställning, vikariat och säsongsarbete har kombinerats med max sex månaders uppehåll mellan anställningarna (se rutan intill). Det som i fackliga kretsar brukar kallas för stapling. Det är för en anställd som har en allmän visstidsanställning som reglerna kan tillämpas och man börjar räkna bakåt för att se om kraven för att få fast jobb är uppfyllda. Fackförbund får göra undantag från regeln i kollektiv-avtal.

Bakgrund

TCO anmälde regeringen för bristande implementering av EU:s visstidsdirektiv 2007. Direktivet kräver att medlemsländerna har ett effektivt skydd mot missbruk av upprepade tidsbegränsade anställningar. Kommissionen delade bilden av att ytterligare åtgärder krävdes av regeringen. I början av 2016 klubbade riksdagen en skärpning av reglerna, som återfinns i paragraf 5a i lagen om anställningsskydd. 1 maj 2016 trädde de i kraft.

Källa: TCO