Det som utmärker tisdagens vårändringsbudget är att den inte innehåller så mycket.

Det är visserligen naturligt. Sedan ett antal år är den enda riktigt viktiga budget den som läggs på hösten, inte den som läggs på våren. Höstbudgeten sätter ramverket för det kommande kalenderåret. Vårändringsbudgeten i april fungerar som en korrigeringsbudget utifrån utfall och nya önskemål.

Det mest frapperande är därför de högljudda protester som hörs från en kraftigt splittrad Allians mot de få förslag som finns med i vårändringsbudgeten.

En tydlig förbättring för pensionärerna och större satsningar på polis och säkerhet är två kärnposter i dagens budget. De är båda mycket naturliga, den orimliga straffskatt som Alliansen införde på pensioner måste avvecklas så snart det går. Och polis och säkerhet är ett givet expansionsområde efter den senaste tidens debatt och terrorattentat.

Därtill sänks skatten för dem med sjuk- och aktivitetsersättning, 10 000 sommarjobb ska skapas för unga i kommunerna, förlossningsvården får en halv miljard kronor extra, utsatta skolor får extra resurser och även socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin tillförs nya medel. Därtill räknas inte gränsen för statlig skatt upp som tidigare vilket gör att fler får betala statlig skatt.

Och som alla vet, det är denna sista post som Allianspartierna med olika motiv och argument har kastat sig över och hugger frenetiskt emot.

Reaktionen är naturlig. Alla skattehöjningar för höginkomsttagare är av ondo, enligt Alliansens dogmer. Men hur kommer det sig att skattesänkarpartierna inom borgerligheten inte samtidigt välkomnar de skattesänkningar som regeringen nu vill införa för pensionärer och sjuka?

Motståndet, eller snarare den totala tystnaden runt dessa skattesänkningar, är också mycket naturlig. De gynnar helt enkelt fel personer i fel inkomstlägen.

De som får sjuk- och aktivitetsersättning är inte prioriterade i Alliansens värld. Här härskar synen att de visst kan få ett jobb och sluta vara sjuka bara de sänker sina löneanspråk alternativ piskas till jobb genom svältersättningar i stället för att gynnas av skattesänkningar.

”Regeringen fortsätter på sin bidragslinje”, är därför en mycket naturlig kommentar från Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson Mats Persson.

Att pensionärer kan få upp till 120 kr i skattesänkningar är inte heller populärt när höginkomsttagare samtidigt får mellan 2 och 200 kronor i skattehöjning. Här har Liberalernas Mats Persson återigen en naturlig kommentar:

”Regeringen gör det… …mindre lönsamt att arbeta eftersom man höjer skatten för samhällsbärarna”.

Så nu vet ni det, pensionärer, ni har gjort ert. Ni är inga samhällsbärare och uppenbart inte värda någon sänkning av Alliansens straffskatt. Värda uppskattning och ännu högre inkomster är i stället de nio procent som tjänar allra mest och som påverkas av de rödgrönas skattehöjningar.

Visst känner vi igen Allianspartiernas kommentarer runt årets vårändringsbudget trots att budgeten egentligen inte innehåller särskilt mycket.

Det ska därför bli väldigt intressant att se reaktionerna när året viktigaste budget läggs i höst, en budget som med all säkerhet kommer att satsa betydligt mer på social sammanhållning, fler jobb, kunskap, rättvisa och säkerhet.