"EU är som ett äktenskap"

Tanken var att hon skulle gå i pension. Åren som ambassadör i Wien var över. Men så gick Sverige med i EU och hon fick frågan om att bli kommissionär.

– Jag hade suttit i Europarådet som svensk delegat och hade ett europeiskt kontaktnät. På det sättet var det en bra start för mig.

Följ oss på Facebook för flera globala nyheter

Anita Gradin lutar sig tillbaka i skinnsoffan hemma i vardagsrummet.  Väggarna i rummen intill skvallrar om åren som EU-kommissionär, 1995-1999. Där hänger bilder på kommissionen som hon satt med i, liksom ett inramat foto av när Sveriges ansökan till EU lämnades in. På ett porträtt liknas Anita Gradin vid en skönhetsdrottning med orden Madame Europa på en banderoll över bröstet.

I matsalen som är fylld med bokhyllor, står en liten EU-flagga, liksom många tidskriftssamlare med EU-loggan. Anita Gradins make Bertil Kersfelt fäller en klagande kommentar över att hans fru vägrar göra sig av med alla gamla papper.

När hon tillträdde som kommissionär hade EU 15 medlemsstater. Sedan dess har 13 länder tillkommit.

– Europasamarbetet har utvecklats på olika sätt beroende på medlemsskaran. Det var väldigt centraleuropeiskt ett tag, men när kretsen vidgades så fick EU andra dimensioner.

Anita Gradin minns att hon trodde att EU skulle växa. I och med att unionen fick allt fler politiska frågor på sitt bord, öppnades dörrarna till samarbetet. På frågan om EU vuxit klart blir svaret:
– Man ska aldrig säga aldrig.

När EU nu firar 60 år i Rom, med EU:s stats- och regeringschefer på plats, lär glasen fyllas med bubbel. Samtidigt växer nationalistiska krafter i flera medlemsstater med mål att lämna unionen. I medierna pratas det om ”hotet mot EU”, men Anita Gradin är inte nämnvärt bekymrad.

– Det har alltid funnits grupperingar som är missnöjda. Det finns de som är öppna för samarbetet och inser hur viktigt det är, medan andra stänger dörren och tänker att de vet bäst.

Under sin tid i EU-kommissionen arbetade Anita Gradin med jämställdhetsfrågor, bland annat verkade hon för kriminalisering av trafficking. Kampen för jämställdhet har präglat hela hennes politiska karriär och runt halsen hänger en kedja med kvinnomärket.

Gång på gång jämför hon EU med ett långt äktenskap. Det är liksom inte konstigt att det emellanåt blir slitningar och bråk, menar hon.

– Eller hur Bertil?

Paret skrattar och berättar att de varit gifta i 36 år.
– Titta på Sverige, det finns alltid de som tycker att vissa saker är åt helvete. Och det är inte konstigare i ett europeiskt perspektiv.

Men brexit då? Finns det ingen risk med Storbritanniens utträde, undrar jag.
– Det finns risker med allt, så är det i politiken. Det är som ett familjeliv, hur vet du vad som händer i din samvaro imorgon? Ju förr du inser att det är så livet ser ut, så desto bättre.

Anita Gradin framhåller att man som politiker måste vara lösningsorienterad och öppen för kompromisser.
– Om du inte lär dig samarbeta och gemensamt snacka dig fram till något, då ska du inte syssla med politik. Man kan inte inse att man själv har bäst idéer hela tiden.

Just det anser hon är det positiva med Europasamarbetet, att det går att hitta lösningar i svåra situationer. Däremot märkte hon att det var betydligt enklare att samarbeta med ledamöter som hade regeringserfarenhet från sina hemländer.

– I en grupp som kommissionen finns det de som sträcker ut handen, och andra som sitter med armarna i kors.

Romfördraget fyller 60 år

Romfördraget undertecknades i Rom 25 mars 1957 av Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Frankrike, Tyskland och Italien. Romfördraget laden grunden för EU:s inre marknad och var en följd av det tidigare kol- och stålfördraget. Idag styrs EU av Lissabonfördraget som undertecknades 2009.

I samband med 60-årsfirandet i Rom gör paraplyorganisationen Concord, som bevakar EU:s bistånds- och utvecklingspolitik, ett gemensamt upprop till EU:s ledare att stå upp för ett rättvist, öppet och hållbart Europa.

Det här är Anita Gradin

Ålder: 83

Bor: Tillsammans med maken Bertil Kersfelt i Stockholm.

Åren som politiker: Verksam socialdemokratisk politiker sedan 1969. Under 1970-talet var hon riksdagsledamot och satt bland annat i justitieutskottet och finansutskottet. Invandrar- och jämställdhetsminister, 1982-1986, och utrikeshandelsminister 1986-1991.

Ambassadör i Wien, 1992-1994.

EU-kommissionär, 1995-1999.

Tre röster om EU

Anna Stellinger, generaldirektör Kommerskollegium

– Det viktiga nu är att EU inte vänder sig inåt när vi ser protektionistiska tendenser i världen. Det behövs mer av EU, ett starkare och öppnare EU som står för de värderingar som EU skapades av. Ju närmare länder står varandra, desto mindre sannolikt är det att det blir ett krig.

– EU är en väldigt tydlig global aktör, med stark röst vad gäller handel, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.

Per Gahrton, MP, EU-parlamentariker 1995-2004

– Det värsta som skulle kunna hända är om EU stänger in sig i egna murar mot omvärlden och blir mer islamfobiskt. Men tack och lov finns det fortfarande de som tycker att EU ska vara en demokratisk föregångare.

– Gränsöverskridande ödesmättade frågor, såsom flyktingpolitiken har man totalt misslyckats med ett genomföra en gemensam politik. Det är katastrof. Det var tyvärr därför Sverige tvingades att skärpa sina regler. EU ska koncentrera sig på frågor som är genuint gränsöverskridande. Det som däremot egentligen är lokalt, det bör varje enskild medlemsstat ägna sig åt.

Rolf Gustavsson, krönikör SvD, tidigare korrespondent i Bryssel

– EU bör vara stolt över att ha bidragit till att på olika sätt skapat samverkan som stabiliserat Europa. Men EU har kvar flera ofullbordade politiska uppgifter som stärker den folkliga förståelsen för samarbetet.

– Sveriges roll är fortsatt oklar, bland annat på grund av bristen på bred kontinuerlig diskussion om Europa.