Nordkalk överklagar olycksdom
Nordkalk överklagar domen där de dömts för den kalkugnsolycka där en man omkom och flera skadades 2011. Nordkalk menar att ansvaret låg hos företag de anlitat för arbetet.
Den första mars dömde Luleå tingsrätt företaget Nordkalk att betala tre miljoner kronor i företagsbot för olyckan, dessutom ska de betala skadestånd till drabbade personer. En person som var chef vid olyckstillfället dömdes också till villkorlig dom och böter.
På olycksdagen fick en 23-årig man skador som han avled av, fyra andra skadades. Ånga och het kalk pressades ut ur en kalkugn som hade spolats med stora mängder vatten för att rengöras. I domen konstateras att man inte hade gjort riskbedömningar av arbetsmetoden.
Männen var inte anställda av Nordkalk utan av företag som i sin tur anlitats av Nordkalk. Nu hävdar Nordkalk att arbetsmiljöansvaret låg hos dessa företag.
Frågan är om företagen där männen var anställda ska betraktas som entreprenörer med ansvar för arbetsmiljön eller om männen ska ses som inhyrd personal.
Det senare innebär att ansvaret stannar hos Nordkalk. Enligt tingsrättens bedömning var männen just inhyrda.
– Detta är en felaktig slutsats då det i själva verket rörde sig om ett entreprenörsförhållande, vilket har stor betydelse i ansvarsfrågan. Mot denna bakgrund finns det skäl att överklaga domen, säger företagets advokat Robert Lakatos nu i ett pressmeddelande.
I domen pekar tingsrätten bland annat på att Nordkalk stod för den faktiska arbetsledningen. Man menar att det talar för att det var fråga om ett uthyrningsförhållande snarare än en entreprenad. Vidare konstateras bland annat att Nordkalk stod för skyddsutrustning, verktyg och material. Dessutom stod männens arbetsgivare inte för den ekonomiska risken då arbetsmetoden inte fungerade. Utifrån detta dras slutsatsen att arbetarna var inhyrda och att Nordkalk därmed hade arbetsmiljöansvaret.
Nordkalk har alltså en annan uppfattning, som de nu går till hovrätten med. I pressmeddelandet skriver de att detta är en principiellt viktig fråga, att ansvarsfördelningen mellan beställare och entreprenörer behöver tydliggöras.
