Fartygsstrid om lönegarantier för Seko Sjöfolk
Seko sjöfolk bekräftar att bolaget M/S Birger Jarl hellre går i konkurs än behåller anställda. Facket försöker använda den så kallade sjöpanträtten för att de anställda som förlorat jobbet ska få ut mer än den statliga lönegarantin.
LÄS OCKSÅ Går i konkurs för att bli av med personalen
Den 13 februari ansökte tv-miljonären Leif-Ivan Karlsson om konkurs för sitt eget bolag som bedriver restaurang- och nöjesverksamhet på ett fartyg i Stockholm som heter M/S Birer Jarl. I medier har han sagt att anställd personal blir för dyrt, och att det är orsaken till att han begär bolaget i konkurs.
– Det bekräftar vad bolaget fört fram i mbl-förhandlingar där man sagt sig vilja ta in en entreprenör som skulle ta in egen personal. När bolaget fick veta att det då blir övergång av verksamhet enligt lagen om anställningsskydd sa man uttryckligen att bolaget då i stället går i konkurs. Det visar på vilken attityd man har till anställd personal, säger Chang Strömberg som är ombudsman på Seko sjöfolk.
Om ett bolag går i konkurs gäller inte paragrafen om övergång av verksamhet i lagen om anställningsskydd. I stället kan ett nytt bolag startas, med samma verksamhet och annan bemanning.
Enligt Chang Strömberg blir det här fjärde gången de anställda här ställs inför konkurs och eventuell statlig lönegaranti. Men tidigare har det i stället blivit just övergång av verksamhet.
Och den här gången, sedan Leif-Ivan Karlsson tog över i somras, handlar det om 15 tillsvidareanställda och några med korttidsanställning som nu drabbas. Två av de anställda har jobbat i bolaget i över 30 år vardera.
– Totalt har de här 15 personerna jobbat i verksamheten i 200 år. Och nu utmålas de brutalt av ägaren i medier. Man blir förvånad att han är så öppen, säger Chang Strömberg på Seko sjöfolk.
Facket vill nu gå vidare med den så kallade sjöpanträtten i sjölagen. Då säljs fartyget på exekutiv auktion och pengarna går till dem som förlorat jobben. Det innebär att de anställda skulle få ut mer än vad de nu eventuellt får från den statliga lönegarantin som har en begränsning, max 179 200 kronor kan man få ut. Och enbart för tre månaders arbete tillbaka i tiden efter det att konkursansökan kommit in.
– Det är inte meningen att skattebetalarna ska stå för Leif-Ivans konkurs. Som dessutom är en konstruerad konkurs. Vi anser att konkursförvaltaren eller staten ska göra det.
Under torsdagen mötte Seko sjöfolk konkursförvaltaren Thomas Ehrner.
– Han var inte positiv att driva sjöpanträtten för han anser inte att det är hans skyldighet, säger Chang Strömberg.
Konkursförvaltare Thomas Ehrner säger i stället att facket missuppfattat konkurslagen.
– Det strider mot konkurslagen. Jag har försökt förklara det för den här fackföreningen, men de verkar inte vilja acceptera. De anställda får själva agera, eller via sitt fackförbund. Men konkursboet kan inte agera självständigt för just de anställdas fodringar. Konkursförvaltaren ska ta hänsyn till alla fordringsägare i konkursen.
Det blir därför staten som i första hand får betala ut lönegarantier till de drabbade anställda. Sedan kan någon, även staten eller Seko, driva sjöpanträtten.
– Om staten vill utnyttja den här sjöpanträtten kan de möjlighet få pengar där, om fartyget har något värde, säger Thomas Ehrner.
Chang Strömberg säger att man även har kontaktat Kronofogden för att reda ut vem som ska driva sjöpanträtten.
Enligt konkursförvaltaren Thomas Ehrner finns pengar i konkursboet. Om två veckor ska han ha räknat klart på exakt hur stora fodringar de anställda har.