Lista: Så skiljer sig kvinnors och mäns löner i kommunerna
3 000 kronor mer i månaden för kommunanställda män i Ödeshög jämfört med kvinnorna – och ingen skillnad alls i Solna. Gapet mellan kommunanställdas löner skiljer sig stort i landet.
LÄS OCKSÅ Hur jämställd är arbetsmarknaden – läs Arbetets artiklar
Gapet mellan kommunanställdas löner minskar, visar siffror från SCB. De senaste tio åren har skillnaden i medianlön mellan könen blivit nästan 900 kronor mindre – från 1 542 kronor 2005 till 675 kronor 2015.
Men skillnaden kvarstår, och är också stor mellan kommunerna, visar Arbetets granskning av statistik från SCB.
Störst skillnad är det i Ödeshög i Östergötland med ungefär 3 000 kronors gap mellan kvinnor och män. Här ligger man också bland de lägsta när det gäller kvinnornas medianlöner och bland de högsta när det gäller männen.
Enligt Kerstin Karlsson, personalchef i kommunen, gör man i Ödeshög en årlig lönekartläggning sedan 2005. Där ser man i dag inga skillnader mellan kvinnor och män när det gäller samma yrken. Skillnaden i medianlön förklarar hon i stället med att det är stor skillnad på vilka kön som jobbar i de olika yrkena i kommunen..
– Vi har en uppdatering av våran jämställdhetsplan på gång som handlar om hur vi ska göra för att locka fler män till vården. Vi jobbar också på att få in kvinnor i vår räddningstjänst och där har vi faktiskt haft två stycken. På chefssidan är det nog 50, 50, och där ligger naturligtvis kommunchefen högst som är en man, säger Kerstin Karlsson.
Varför jobbar ni med de här frågorna?
– Jag tycker att det är jätteviktigt att du oavsett om du är kvinna eller man ska kunna försörja dig på den lön du har. Jag tillhör generationen som inte tänkte på det här med pension när jag fick barn till exempel, säger Kerstin Karlsson.
Minst är skillnaden mellan män och kvinnor i Solna, den enda kommunen där medianlönerna var exakt lika år 2015: 29 000 kronor. Kristina Tidestav är stadsdirektör i Solna kommun och hon blir glad över resultatet.
– Att vi är bra på de här frågorna har jag vetat om, men jag visste inte att vi skulle toppa listan, säger hon.
Hon menar att Solna medvetet jobbat med de här frågorna under flera års tid.
– Vi har jobbat med lönekartläggningar och tittat på hur det ser ut mellan olika grupper. I de fall där vi sett att det skiljer sig har vi haft ett väldigt medvetet arbete med cheferna.
Varför är det här viktigt att jobba med?
– Det är viktigt att vi har ett jämställt sätt att hantera vår arbetsgivarpolitik så att vi är en attraktiv arbetsgivare för kvinnor och män. Det är ett sätt att kunna behålla och rekrytera arbetskraft i en stor konkurrens mellan olika kommuner.
Konkurrensen Kristina Tidestav talar om är extra kännbar i Stockholmsområdet där det råder stor brist på bland annat lärare och socialsekreterare. De är två kvinnodominerade yrken och när lönen stiger där, stiger också medianlönen för kvinnor i kommunen. Det är en av förklaringarna till att Solna har bland de högsta medianlönerna i Sverige för kommunanställda för både kvinnor och män.
– Bland lärare och socialsekreterare ser vi en stor efterfrågan generellt och där slåss man nästan mellan kommunerna för att behålla arbetskraften, säger Kristina Tidestav.
Om undersökningen:
• Vi har jämfört medianlönen för kommunanställda i alla Sveriges kommuner.
• Lönerna är uppräknade till heltid och tar alltså inte hänsyn till frågor om deltid, både frivillig och ofrivillig, som ofta drar ner kvinnors löner ytterligare samt uttag av föräldradagar.
• Siffrorna tar inte hänsyn till att kvinnor och män är mer eller mindre vanliga i olika yrkeskategorier inom kommunen.