EU:s budget var i fjol 1 366 miljarder kronor, vilket var ungefär 2,1 procent av det totala pengaflödet i Europa. Hur mycket länderna ska bidra med till budgeten och vilka utgiftsposter som ska prioriteras har alltid varit omdebatterat. Och efter Brexit är frågan än mer aktuell. Hur ska egentligen nästa långsiktiga budget för åren 2020-2026 se ut?

– Sverige måste bli mer budgethök då, säger Christofer Fjellner, M, om kommande förhandlingar.

När Storbritannien nu lämnar EU menar han att det finns ett tomrum i budgetförhandlingarna som Sverige kan dra nytta av.

EU:s kommissionsordförande Jean-Claude Juncker har nyligen lagt fram en vitbok med fem scenarier för EU:s framtid.

Titlarna i vitboken avslöjar de olika scenarierna: ”Fortsätta som förut”, ”Enbart den inre marknaden”, ”De som vill ha mer gör mer”, ”Göra mindre men göra det effektivare” och ”Göra mycket mer tillsammans”.

Max Andersson, MP, vill att EU prioriterar mer och har färre ansvarsområden, vilket alltså skulle kunna stämma in på punkt fyra ”Göra mindre men göra det effektivare”. Det konstaterar han under paneldebatten i Europahuset samtidigt som han menar att det svåra blir att konkretisera hur stor EU-budgeten ska vara.

– Länder som är nettobidragstagare är för en högre EU-budget medan nettogivare som Sverige vill ha en mindre budget, säger Max Andersson.

Christofer Fjellner vill däremot att EU gör saker  ”annorlunda” och anpassar sig till rådande samhällsklimat och de samhällsfrågor som står högst upp på agendan just nu, såsom säkerhetspolitik och migration.

Och vad gäller den faktiska kostnaden för medlemsländerna anser han att det krävs en omfördelning.

– Varför ska rika betalande länder få något tillbaka, säger han apropå att Sverige årligen betalar 40 miljarder kronor till EU och får tillbaka en tredjedel i bidrag.