Därför går det visst att höja din lön i år
Svenskt Näringsliv bör fråga sig om de vill att Sverige ska gå bakåt i utvecklingen, skriver Arbetets ledarskribent Dennys Bello.
I början av den här månaden smygstartade Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson och chefekonom Bettina Kashefi industrins förhandlingar med ett utspel om att årets avtalsrörelse kräver låga löner om vi ska värna den svenska industrins konkurrenskraft.
Nu visar dock färsk statistik från myndigheten Medlingsinstitutet att det snarare förhåller sig tvärtom. Utifrån ett konkurrenskraftsperspektiv så finns det utrymme för löneökningar. Vilket är viktigt då löneökningarna inom industrin sätter normen för övriga sektorer i Sverige. Exempelvis skola, vård och omsorg.
Medlingsinstitutet årsrapport för 2016, som släpptes den här veckan, visar att den svenska industrins kostnadsmässiga konkurrenskraft förbättras i förhållande till omvärlden.
Även om arbetskraftskostnaderna har ökat så har produktivitetstillväxten i Sverige utvecklats snabbare jämfört med andra jämförbara länder. Vare sig vi jämför med länder inom EU eller OECD.
Det betyder att svenska industriarbetare lyckats producera mer för samma arbetskostnad. Så länge vi kan producera mer effektivt än andra länder så är höga löner inget problem. Snarare ett sundhetstecken.
Svenskt Näringsliv bör fråga sig om de vill att Sverige ska gå bakåt i utvecklingen och konkurrera med låga löner eller framåt med ett ökat kunnande och skicklighet inom svensk industri.