LÄS OCKSÅ Här är industrifackens krav

Enligt Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe är detta arbetsgivarnas första konkreta motbud mot fackens krav på löneökningar med 2,8 procent under ett år, som lämnades strax före jul.

Budet från Teknikföretagen, Livsmedelsföretagen, Ikem, Trä- och Möbelföretagen, SLA, Grafikska företagen och Teko är utformat för att stärka industrins konkurrenskraft, förklarar Anders Weihe.

– I flera år har vi haft höga reallöneökningar trots att produktiviteten har utvecklats svagt, säger Teknikföretagens förhandlingschef. Sverige har tappat konkurrenskraft. Avtalen har helt hamnat för högt.

– Med en löneökningstakt på 1,5 procent per år stärker vi den svenska industrins internationella konkurrenskraft, vilket är Industriavtalets främsta syfte.

Sveriges internationella konkurrenskraft kan mätas på olika sätt. När Medlingsinstitutet i början av veckan presenterade sin årsrapport bekräftades att arbetskraftskostnaderna i svensk industri är bland de högsta i världen.

Men den så kallade enhetsarbetskostnaden, där arbetskraftskostnaden per timme sätts i relation till hur mycket som produceras, har bara ökat marginellt under perioden 2008–2015. I de flesta länder inom EU och OECD steg enhetsarbetskraftskostnaden snabbare än i Sverige (Danmark är ett undantag). Svensk industri har dessutom gynnats av ett kronan har försvagats i förhållande till dollar.

LÄS OCKSÅ Weihe: ”IF  Metall-krav sänker industriavtalet”

Anders Weihe har inte granskat Medlingsinstitutets rapport i detalj, men står fast vid att svensk industri har tappat konkurrenskraft.

– Det visar sig i att vi har haft reallöneökningar som inte står i rimlig proportion till produktiviteten. Och i att den svenska industrins andel av det globala förädlingsvärdet har sjunkit. Sedan 2004 motsvarar det ett tapp på 245 miljarder.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare, invänder mot påståendet att svensk industri skulle ha tappat konkurrenskraft.

– Vår konkurrenskraft står sig. Det håller Konjunkturinstitutet och Medlingsinstitutet med oss om, säger Veli-Pekka Säikkälä.

– Däremot är efterfrågan ett problem. I de länder Sverige exporterar till är efterfrågan fortfarande sämre än före finanskrisen. Deras BNP-tillväxt har inte kommit igång.

Om budet på 1,5 procent säger IF Metalls avtalssekreterare:

– Det är naturligtvis för lågt. Sedan är vi alltid öppna för att diskutera avtalets längd. Ett längre avtal är möjligt om det får avtalet rätt innehåll – det handlar bland annat om avsättning till deltidspensionen.

Veli-Pekka Säikkälä är besviken på att industrins arbetsgivare efter snart två månaders förhandlande inte har vikit en tum från sina krav på flexiblare arbetstid, större möjlighet till övertidsarbete och friare förläggning av semester.

– Det handlar om stora inskränkningar i våra medlemmars inflytande. Det är helt oacceptabelt.