Tre av fyra vinstkronor går till bankernas ägare

Storbankernas utdelningar slår nya rekord. I år kommer nära 62 miljarder kronor betalas ut till aktieägare. Utdelningarna ökar avsevärt snabbare än vinster. I slutänden riskerar det att slå mot samhällsekonomin.

Arbetet har kartlagt resultatutvecklingen i de 25 största svenska börsbolagen. Kartläggningen visar att de sammanlagda vinsterna och utdelningarna i börsjättarna var aningen lägre förra året jämfört med föregående år. Den mindre nedgången märks bland industri-, bygg- och tjänsteföretag. Men en sektor tuffar på i full fart: bankerna.

De fyra storbankerna – Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank – redovisar vinster på över 82 miljarder kronor efter skatt förra året. Det markerar tredje året i rad som deras sammanlagda vinster överstiger 80 miljarder kronor. Vinsten för 2016 innebär inte en rekordnotering, den nåddes året innan.

Men på en front slår bankerna rekord – utdelningar till aktieägarna. För första gången någonsin kommer bankjättarna att dela ut över 60 miljarder kronor till ägarna. Dessa fyra bolag står för nästan hälften – 46 procent – av storbolagens samlade utdelningar.

Arbetets kartläggning som sträcker sig från 2005 och framåt visar att bankernas utdelningar har växt långt snabbare än deras vinster.
För tio år sedan delade de fyra bankerna ut runt 40 procent av den årliga vinsten. Banksektorn var på den tiden den del av storföretagen som kännetecknades av att en lägre andel av vinsten hamnade i aktieägarnas fickor. Men rollerna har förbytts.

Numera ligger bankerna i ohotad topp med en genomsnittlig utdelningsandel på 76 procent. Det innebar att tre av fyra vinstkronor från fjolåret senare i år kommer att betalas ut till aktieägarnas konton, i stället för att stanna inom banken för användas till investeringar eller att förstärka det egna kapitalet.

Utvecklingen inom banksektorn skiljer sig påtagligt från andra delar av näringslivet. Bygg- och tjänsteföretagen ligger på ungefär samma utdelningsandelsnivåer som de gjorde för tio år sedan. Inte heller bland de stora verkstadsföretagen märks en stadig uppåtgående trend.
Ökningen av den bit av vinstkakan som betalas ut till ägarna är inte begränsad till någon eller några av storbankerna. Alla fyra har under senare år delat ut en avsevärt större andel av vinsten än vad de gjorde före finanskrisen.

LO-ekonomen Torbjörn Hållö är förvånad och kritisk till att svenska banker väljer att dela ut så mycket av vinsten.
– De borde öka sitt egna kapital, och inte dela ut vinsterna. Bankerna har ett lövtunt eget kapital, säger Torbjörn Hållö.

LO:s Torbjörn Hållö hävdar att påståendet att bankerna har förstärkt sitt eget kapital efter finanskrisen och numera är välkapitaliserade är missvisande.

– Det man har gjort är att ändra beräkningsgrunderna så att bankerna själva kan räkna fram sin kapitalställning. På så sätt får man fram att kapitalställningen förstärkts. Att det rör sig om en fiktion är alldeles uppenbart när vi nu ser att man under samma period har delat ut allt högre andel av vinsterna, säger Torbjörn Hållö.

Han anser att en avsevärt högre andel av kapitalet i bankerna borde utgöras av ägarnas egna pengar – antingen genom att ägarna skjuter till mera pengar eller att vinsterna stannar kvar inom banken.

– Konsekvensen av bankernas höga utdelningar är att man inte använder dessa i goda tider till att bygga upp de skyddsvallar som skulle behövas. För det speciella läge som vi har nu kommer inte att vara för evigt. Från tidigare finanskriser vet vi att i sådana situationer är det enda som skyddar att bankerna har gott om eget kapital, säger Torbjörn Hållö och fortsätter:
– Vi vet också att när det smäller till på finansmarknaderna så är det individer i LO-yrken som drabbas hårdast genom kraftigt höjd arbetslöshet.

Nationalekonomen Thomas Franzén, före detta riksgäldsdirektör och vice riksbankschef, hävdar att bankernas höga utdelningar är ett resultat av ledningarnas alldeles för höga krav på avkastningen.

– Då alla har samma mål undviker de att konkurrera med lägre priser och räntor till kunderna. Det råder ett tydligt oligopol. Konkurrensen från utländska banker har minskat efter finanskrisen, eftersom andra banker drabbades hårdare. Vinsterna delas ut till aktieägarna, eftersom de inte används till investeringar, säger Thomas Franzén.

Han poängterar att bankernas höga avkastningskrav inte bara påverkar deras kunder via höga räntekostnader och avgifter. Lägre vinstmarginaler bland bankerna skulle gynna samhällsekonomin.

– Bankernas höga vinstmarginaler med höga utdelningar leder till ökad arbetslöshet och lägre tillväxt. För om vinstmarginalerna var lägre skulle räntorna också vara lägre, vilket skulle öka konsumtionen och investeringarna i andra delar av ekonomin, säger Thomas Franzén.

Thomas Franzén anser att det finns all anledning att intensifiera diskussionen om bankernas marginaler och konkurrenspolitiken på området.

– Det är anmärkningsvärt att staten inte har använt statliga SBAB för att skärpa konkurrensen. Det kan bero på att det fanns planer inom den förra regeringen på att sälja SBAB, och man satte därför höga avkastningsmål för bolaget. Men den nuvarande regeringen har inte tänkt nytt, säger Thomas Franzén.

Han betonar att orimliga finansiella mål, inte bara är ett problem inom finanssektorn. Även vanliga företag har satt avkastningskrav som inte anpassats till en ekonomi med långsammare tillväxt och lägre inflation.

– För det första leder det till att investeringarna minskar, eftersom det är svårt att finna projekt som ger så hög avkastning. För det andra leder det till ökade risker när man söker så hög avkastning. För det tredje medför det att företagen blir kortsiktiga i sitt tänkande, säger Thomas Franzén.

Fotnot: Bankerna har avböjt att kommentera resultatet av Arbetets genomgång.

Fakta

Vinst: Företagets resultat efter att kostnader och skatter har betalats.
Utdelning: Kontant utbetalning till aktieägarna av vinsterna i bolaget.

Anders Eld
Foto: TT