Ny linje för svensk utrikespolitik
Efter ett år då brexit och Trump chockat världen och ställt regeringens utrikespolitik inför nya prov ska utrikesminister Margot Wallström (S) i dag lägga ut rutten för det närmsta året i riksdagens utrikespolitiska debatt.
Enligt SR Ekot, som tagit del av deklarationen, är en av nyheterna att regeringen ska utse en diplomat som ska arbeta med konflikten mellan israeler och palestinier på heltid. Sändebudet ska bland annat skapa kontakter och företräda Sverige när konflikten diskuteras internationellt.
Förra året lovade Wallström en ”aktiv, orädd och konstruktiv” politik i en tid av ”både hopp och förtvivlan”. Sedan dess har en del spådomar och förutsägelser ställts på ända. Inslaget av förtvivlan har inte blivit mindre i kriget i Syrien, Ryssland fortsätter att agera på ett sätt som många bedömare ser som mer aggressivt i både Östersjöområdet, Syrien och på nätet.
Enligt Dagens Nyheter innehåller årets utrikesdeklaration en annorlunda ton mot Ryssland. I fjol kallades Rysslands annektering av Krim för ”den största utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen sedan kalla krigets slut”. I år är den formuleringen struken. Den ryska aggressionen av Ukraina och annekteringen av Krim fördöms fortfarande skarpt, men det finns även mer positiva formuleringar, skriver tidningen.
Britterna tog EU på sängen med att rösta för utträde ur unionen och gör att Sverige riskerar att förlora en partner i inte bara handelsfrågor, förutom att brexit ytterligare fått EU att knaka i fogarna. Vad kan Margot Wallström säga om den politiska beredskapen inför parlamentsvalen i Nederländerna och Tyskland och presidentvalet i Frankrike, som också kan få stora följder för EU-bygget?
Donald Trumps otippade seger i presidentvalet i USA skapar osäkerhet om supermaktens roll i världen och kan grumla regeringens vilja och strävan att, inte minst inom säkerhets- och försvarspolitiken, utveckla den ”transatlantiska länken”.
Trumps inträde på scenen kan också grusa Sveriges förhoppningar om att göra skillnad i FN:s säkerhetsråd under två år. Regeringen firade ju ordentligt efter den lyckade kampanjen för att bli invald i rådet, men möjligheterna att åstadkomma något ter sig nu mer oklara med en FN-fientlig Trump i Vita huset.
Förra året präglade Sveriges förhållande till försvarsalliansen Nato debatten i kammaren. 2015, året för Wallströms första utrikesdeklaration, präglades debatten av regeringens vånda över om det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien skulle förlängas.
I debatten får Wallström sparring, och kanske stöd i några frågor, av fem utrikespolitiska taleskvinnor och två män, de senare från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
Att döma av vad som debatterats efter statsministerns besök i Iran kan utrikesministern säkert se fram emot frågor om vad den feministiska utrikespolitiken egentligen står för.
