Grafik: Eva Vaihinen Klicka på grafiken för att se den större.

ARBETET GRANSKAR. Sex av de tio största fackförbunden skulle gå back om det inte vore för börsen. Arbetets granskning visar att tunga LO-förbund skulle hamna på minus utan sina aktieinkomster. Men allra mest beroende av börsen är Unionen. 

LÄS OCKSÅ IF Metall har störst muskler

Stigande aktiekurser har fått fackförbundens förmögenheter att växa snabbt på senare år. Samtidigt är inkomsterna från aktieinnehaven viktiga för fackens samlade ekonomi. Utan stora aktieutdelningar och reavinster hade mer än hälften av förbunden gått med underskott.

Arbetet har kartlagt den ekonomiska utvecklingen inom de tio största fackförbunden i Sverige. Samtliga dessa förbund har fler än 75 000 yrkes-aktiva medlemmar och tillsammans samlar de över två miljoner medlemmar, vilket gör att de står för 70 procent av fackförenings-Sverige.

Inom loppet av fem år har förmögenheterna i dessa tio förbund ökat med nästan 26 procent, vilket motsvarar en årlig ökning med 4,7 procent. Bakom detta ligger en period med allt högre aktiekurser, för en stor del av det fackliga sparkapitalet är placerat i aktier och fonder.

Det är inte så att pengarna som förbunden tjänar på aktieinnehaven bara läggs på hög för att bygga upp beredskapen inför en framtida strejk på arbetsmarknaden. I stället visar Arbetets kartläggning att kapitalinkomsterna ofta används för att subventionera förbundens övriga verksamheter.

Sex av tio förbund skulle ha redovisat förlust under perioden 2010-2015 om det inte vore för inkomsterna från reavinster och aktie-utdelningar. Störst underskott för perioden uppvisar Unionen: 2,5 miljarder. Unionens kanslichef, Hanna Brandt Gonzalez, betonar att förbundet har ett stort kapital.

– Vår kongress har gjort ett medvetet val att använda kapitalet på bästa sätt så att det kommer medlemmarna till del. Dels genom att vara ett förbund med en stark och stabil kassa som kan ta ut medlemmarna i konflikt om det behövs, dels genom att använda en del av avkastningen till att investera för framtiden och ge ett bättre medlemserbjudande, säger hon.

Kanslichefen tonar ned riskerna med att förbundets ekonomiska resultat är beroende av börsinkomsterna.

– I nuläget ser jag små risker. Vi har gjort ett noggrant arbete och det har varit föremål för en ordentlig diskussion. Vi har en långsiktigt trygg ekonomi, och jag är inte orolig för hållbarheten. Vårt stora kapital ger trygghet, och det är något vi är stolta över.

– Men vi ska inte glömma att medlemsintäkter är vår största inkomstkälla, säger Hanna Brandt Gonzalez.

Sammanlagt har de tio förbunden tjänat nära tolv miljarder kronor på värdepappersförsäljningar och vinstutdelningar. Något som fått resultatsiffror att förvandlas från minus till plus. Ett av dessa sex förbund är Byggnads. Utan reavinster och aktieutdelningar hade förbundet redovisat en förlust på 370 miljoner kronor före skatt. Men kapitalinkomsterna var större, och Byggnads samlade förmögenhet har stigit med 20 procent inom loppet av fem år.

– Aktiemarknaden har gått starkt och vi har mycket av våra placeringar i aktier, därutöver har marknadsvärdena på våra fastigheter stigit, säger Lars Hildingsson, andre förbundsordförande och ekonomiskt ansvarig på Byggnads.

Han berättar att förbundets kongress har fattat beslut om att vissa årliga kostnader, såsom lokalkostnader i fastigheter som förbundet äger och opinionsbildning, ska täckas med avkastningen från kapitalet, så länge förbundet har möjlighet att samtidigt bibehålla värdet på förmögenheten.

– Det där är något vi ser över inför varje kongressperiod. Vid den senaste kongressen fann vi att kapitalet var tillräckligt stort och att det inte fanns något behov att bygga upp det ytterligare, utan det räcker med att vi värdesäkrar. I stället kan vi använda avkastningen till annat, säger Lars Hildingsson.

Saco-förbundet Sveriges Ingenjörers förmögenhet har växt snabbt på senare år. Deras ökning med 44,4 procent på fem år är den största bland de tio förbunden. Sveriges Ingenjörer redovisar också ett betydande överskott, även utan inkomsterna från aktieplaceringarna.

– Inom förbundet har vi tagit beslut om att konfliktfondens uthållighet ska öka. Det sker framförallt genom att avkastningen från kapitalinvesteringarna återinvesteras i konfliktfonden. Samtidigt avsätts en del av medlemsavgiften till att bygga upp konfliktfonden. Sammantaget bidrar det till att öka det egna kapitalet, säger Mia Bigelius, ekonomichef på Sveriges Ingenjörer.

Hon poängterar att behovet av en viss uthållighet i konfliktmedlen även påverkar förvaltningen av pengarna.

– Du vill inte gå in i en konflikt när portföljen är tryckt i botten. Så vi styr aktivt för att undvika en sådan situation, säger Mia Bigelius.

Två förbund, Lärarförbundet och Seko, har gjort stora vinster vid försäljningar av dotterbolag med fastighetsverksamhet. Sekos totala förmögenhet ökade med drygt 9 procent under de kartlagda åren. Men merparten av ökningen kommer från försäljningen av dotterbolaget Ålgryte Fastighets AB.

– Det var en fastighet av den typ som vi normalt inte äger. Så det handlade om att renodla vårt fastighetsbestånd, säger Roger Hellefors, Sekos ekonomichef.

Om försäljningen uteblivit hade förbundets förmögenhet bara vuxit med drygt 3 procent. Utan reavinsterna från den försäljningen, värdepappersförsäljningar samt aktieutdelningar, hade förbundet gjort en sammanlagd förlust före skatt på 359 miljoner kronor under perioden 2010-2015. Men Roger Hellefors tror att Seko är långt ifrån ensamma om sin situation.

– Det är inte så att avkastningen på vår placeringsportfölj varit på en låg nivå. Men det är svårt att få den fackliga verksamheten att gå runt. Att tappa medlemmar över tid urholkar det fackliga resultatet.

Arbetets sammanställning visar att Seko ändå tillhör förbunden med hög finansiell konfliktberedskap. Men Roger Hellefors hävdar att underskotten inte är ett uttryck för att förbundet känner att man har råd med dem.

– Det här har varit ganska goda år placeringsmässigt. Det vore farligt att räkna med en så bra period i framtiden. Men vi har i likhet med andra förbund svårt att stärka intäktssidan, säger Roger Hellefors.

Snabbt växande förmögenheter

Förmögenheterna inom de tio största fackförbunden har i snitt ökat med över 25 procent inom loppet av fem år. Mest av alla har Sveriges Ingenjörer ökat sin förmögenhet (det justerade egna kapitalet).

 

Så ser ägandet ut

Av de tio största förbunden har sex placerat sina pengar i aktiefonder. Fyra förbund investerar dock direkt i aktier. Här var deras fem största
innehav, i miljoner kronor, den 31 december 2015. (Rapporter om ägandet 2016 kommer inte förrän senare i vår.)

IF Metall

Investor 19,6
SEB 16,8
Volvo 14,0
Skanska 13,7
Autoliv 12,9

Kommunal

Swedbank 81,6
Hennes & Mauritz 9,0
Investor 8,8
Sagax 8,0
SCA 7,2

Lärarförbundet

Hennes & Mauritz 9,3
Capio 8,4
Atlas Copco 8,3
SCA 7,6
Eltel 7,4

Unionen

Volvo 748,8
Ericsson 423,4
Saab 381,1
Swedbank 302,8
Hennes & Mauritz 280,5

Anders Eld