Kommunals långa resa mot rehabilitering

1. Lyxkrog, spritfester, våningar, vrede!

På morgonen den 13 januari 2016 inleds kapitlet som i efterhand ska beskrivas som det mörkaste i Kommunals historia. Även om ordförande Annelie Nordström senare ska tacka Aftonbladet för granskningen är det säkerligen inte tacksamhet som de inblandade känner den här vinterdagen.

”Fackets lyxkrog lockar gäster med sexshow”, ”Fackpampar spritfestade för 110 000”, ”Pamparna blir tilldelade paradvåningar av facket”. Medan löpsedlar om lyxig krog- och konferensverksamhet som gått back 320 miljoner kronor och påkostade inspirationsresor pryder butiker landet över kliver undersköterskan Elisabeth Nordvåg in på Avdelning Väst, ett stenkast från Ullevi. Eller stampar som hon själv beskriver det.

– Jag var så arg och avsade mig alla förtroendeuppdrag på plats. Jag hotade också med att gå ur förbundet helt, berättar Elisabeth Nordvåg, som arbetar på Annedals äldreboende i Göteborg och varit medlem sedan 1990.

Det är detaljerna som tenderar att etsa sig fast i minnet. Den dyra spriten i kontrast till att hon själv kämpat för att få julbord på jobbet ”där det knappt bjuds på en lättöl”.

Under dagarna när krisen eskalerar pyr ilskan i sociala medier. Redan andra dagen avgår förbundskassör Anders Bergström och en vecka senare meddelar Annelie Nordström att hon lämnar vid kongressen i maj. Medlemmarna flyr, efter fem dagar har 5 000 ansökt om utträde. Den vanligaste frågan på Kommunals sajt är ”Hur går jag ur förbundet?”.

Trafiken på sajten är tusentals gånger högre än vanligt och när förbundet omnämns av hackergruppen Anonymous sätts ett ddos-skydd in för att undvika attacker. Sajten klarar sig men ute i den riktiga världen får webbansvarige Johan Östrand känna på reaktionerna.

– Jag träffade en gammal kursare på tunnelbanan och vi pratade om var vi jobbade. När jag sa ”Jag jobbar på Kommunal” blev det helt tyst i vagnen. Då kände jag att nu är vi i blåsväder. På Facebook var många arga och besvikna. Med rätta.

2. Vem ska betala tillbaka för förverkat förtroende?

Ett år har gått. Men än i dag blir undersköterskan Elisabeth Nordvåg förbannad och ”helt kallsvettig” när hon pratar om det som hände. Ändå förverkligades inte hotet, hon är fortfarande medlem.

– Jag blev uppringd av sektionen och avdelningen och fick en bra förklaring. Men ett öppet sår är det ännu. Jag är egentligen bara medlem för min trygghet och för a-kassan.

Totalt har Kommunal tappat 11 400 medlemmar sedan skandalen. I förlängningen påverkar det LO:s styrka som organisation. Enligt LO:s preliminära siffror för 2016 stod Kommunal för mer än hälften av medlemstappet på 20 000. Något som medlemssiffrorna inte säger något om är hur engagemanget i förbundet påverkats. Elisabeth Nordvåg lämnade sitt uppdrag som arbetsplatsombud, går inte på medlemsmöten och tänker inte sitta i valberedningen igen.

– Nej, aldrig aktiv igen. Aldrig mer. Det är jag stensäker på.

Detta trots att flera nya policys har klubbats, alkohol som förbundet betalar hör också historien till. Men det är fortfarande upp till bevis för Kommunal, menar hon.

– Kommunal behöver betala tillbaks. Till exempel så tänker jag på lönesatsningen på oss undersköterskor som egentligen inte hamnat hos rätt personer.

Om man med ”betala tillbaka” också räknar in skadestånd så är frågan ännu inte avgjord. De personer som nekades ansvarsfrihet på Kommunals kongress går ännu i ovisshet.

En advokatfirma har anlitats och just nu utreder förbundsstyrelsen om Annelie Nordström samt Marcelo Rojas och Cecilia Rohdin, som båda tidigare satt i styrelsen för Kommunals bolag Lyran, ska betala skadestånd. Frågan ska avgöras senare i vinter.

Eftersom tidigare kassören Anders Bergström inte formellt har suttit i förbundsstyrelsen berörs han inte. Polisanmälningarna mot honom, som gäller trolöshet mot huvudman, samlar emellertid damm.

– Polisen har svarat att de inte har tid att utreda. Ju längre tid det går desto sämre brukar bevisläget bli. Det är olyckligt, säger kammaråklagare Malin Arentoft.

3. Frestelserna avlägsnas en efter en

Under de där dagarna i januari var det några fastigheter som särskilt stod symbol för krisen. Metropol Palais, som på löpsedlarna benämndes ”lyxkrogen”, står i dag tom. Nu hyrs den av Stureplansgruppen som enligt uppgift planerar öppna något inom kort.

Konferensanläggningen Marholmen har fått fem år på sig att gå med vinst av den nya styrelsen och en ny vd har tagit över. Den närliggande Axel­viks gård, där styrelsemedlemmar bott utan att betala för sig, har legat ute för försäljning för 14,5 miljoner sedan i september. ”Ett härligt relaxhus med altan för bad och festkvällar” står det i annonsen.

Nu ska Kommunal gå vidare, blicka framåt. Huvudperson på den resan är Tobias Baudin, sedan drygt ett halvår ny ordförande för förbundet.

– Min bild är att medlemmarna tycker att det är för jäkligt och har starka krav på att det aldrig ska hända igen. Men det känns också som att de vill gå vidare nu, säger han från sitt rum på Kommunals huvudkontor nära Odenplan i Stockholm.

Det mesta av åtgärdsplanen som lanserades några dagar in i skandalen är avbockat. De stora utmaningarna framöver är att höja rekordlåga förtroendesiffror och vinna tillbaka medlemmar.

– Även om vi ökat de senaste tre månaderna så har vi tappat mycket i organisationsgrad. Där måste vi förändra så att fler ser värdet av att gå med i vår fackförening.

Hur stor del av medlemstappet kan härröras till skandalen?
– I princip allt skulle jag säga. Innan dess hade vi faktiskt ökat tre år i rad.

4. Ett slutet och mystiskt förbund söker öppenhet

För att kunna ändra kulturen krävs att ledarskapet förändras, menar Tobias Baudin. Även om han jobbade på LO när krisen briserade så har 42-åringen långt förflutet inom Kommunal. Som 29-åring valdes han in i förbundsstyrelsen.

– Jag svär mig absolut inte fri. Därför har jag också välkomnat den granskning vi haft.

I Norrbotten, där han fostrades in i det fackliga livet, betalades det aldrig för alkohol. Så visst märkte han av kulturskillnaden när han kom till Stockholm.

– Det var en stor skillnad. Men samtidigt var det fritt för mig att skriva motioner till kongressen eller lyfta det i förbundsstyrelsen. Men det viktiga nu är att titta framåt, nu har vi den nya strikta policyn.

Var det något mer i kulturen som du reagerade på?
– Jag känner att vi varit lite för inåtstängda. I tidigare enkäter har vi fått höra att Kommunal ses som stora men ganska slutna och lite mystiska. Det tror jag är en bild som stämmer. Vår grunduppgift är att jobba med förhandlingar och kollektivavtal. Men vi måste också komma ihåg att vara mer öppna.

”En skön grej”, kallar han det faktum att han omfattas av det nya beslutet att ledningen inte har någon fallskärm.

Hur skulle du sammanfatta bilden av Kommunal i dag, hur skamfilat är ryktet?
– Vi är skadade. Jag tror att hela svenska folket älskar våra medlemmar, men när de får frågor om oss som förening ligger förtroendet lågt.

Tobias Baudin vill att Kommunal i framtiden ska visa att man är ett ”stolt förbund med yrkesskickliga medlemmar”.

– Ibland kanske vi landar i att vi ska ha högre löner för att det är synd om oss, men vi behöver vända på den argumentationen – att vi är viktiga.

5. Alla kort ännu inte på bordet 

På en punkt vill Kommunal inte vara öppna. Det handlar om hur mycket pengar de lagt på krishantering och i synnerhet på externa konsulter. Gång på gång har frågan lämnats obesvarad i media. Så även denna gång.

– Vi redovisar inte vilka olika personer eller företag vi anlitar eller redovisar kronor och ören på det sättet. Och jag har inte fått någon sådan fråga från medlemmarna, säger Tobias Baudin.

Pr-byrån Westanders krishanteringsexpert Birger Lycken menar att det inte finns något etiskt krav på att redovisa sådant, men att det ändå vore bra om Kommunal lade korten på bordet.

– Det skulle avdramatisera frågan och vara bra för samhällsdebatten. Ju fler som redovisar den här sortens uppgifter desto bättre. Varför skulle det vara fulare att anlita externt stöd än avlönade tjänstemän?

På frågan om hon skulle vilja veta hur mycket Kommunal lagt på krishantering svarar undersköterskan Elisabeth Nordvåg:

– Jag vill väldigt gärna säga ja, men jag blir nog ännu mer förbannad. Det är rågat som det är.

6. Jakten på nya medlemmar 

Under 2017 inleder Tobias Baudin Kommunals stora ”förändringsresa” för att lyssna på sina medlemmar. På ett sätt har den redan börjat, han har praktiserat som både djurskötare och på äldreboende för att komma närmare medlemmarna. Mållinjen går vid år 2022. Då ska förbundet ha vuxit rejält. En utmaning är att tidigare års ökningar av medlemmar snarare berott på att man lyckats minska utflödet än på nya inskrivningar.

– Vi har inte riktigt knäckt rekryteringskoden. Vad är det som gör att man skriver in sig i vår förening?

Otaliga gånger under våren fick Sara Sjölander, vice ordförande på avdelning Mellersta Norrland, lyfta luren för att försöka vinna tillbaka de medlemmar som lämnat. Kanske har krisen till och med fört med sig något gott för Kommunal, konstaterar hon.

– Det har gjort oss till en mer transparent och öppen organisation. Jag upplever ett jättestort engagemang för att förbättra och förändra på jobbet. Däremot märker jag en viss misstänksamhet hos individer efter det som hänt, men vi ska klara av att bli granskade.

7. Löpsedelstestet

Birger Lycken på pr-byrån Westander menar att det största misstaget Kommunal gjorde var något de inte gjorde – löpsedelstestet. Om det här beslutet hamnar på löpsedeln imorgon, kan vi stå för det då?
Efter några klassiska missar menar han dock att Annelie Nordström hanterade det lysande där hon tackade medierna och redovisade sin åtgärdsplan.

– Man brukar säga att varje kris rymmer möjligheter. På lång sikt kommer Kommunal troligen att gå stärkta ur det här.

Så gör styrelsen löpsedelstestet i dag? Mellersta Norrlands Sara Sjölander, som sitter med i förbundsstyrelsen, pekar på att styrelsen nu har väldigt god insyn i vad som sker.

En konsultfirma har tagit fram kontrollfrågor och en av dessa handlar just om vad som skulle hända om ett beslut hamnade i tidningen.

Elisabeth Nordvåg på Annedals äldreboende behöver längre tid på sig för att komma över krisen.

– Tobias Baudin verkar vettig. Men att han blivit ny ordförande hjälper inte mot min ilska. Hela Kommunal har mycket att bevisa och det har de inte gjort än. Det krävs nog längre tid än så, kanske ett år till. Sen får vi se.

Kommunals åtgärdsplan i sex punkter

1.Inventera brister

Plan: Permanent funktion för visselblåsning senast i april 2016.
Gjort: Tjänsten lanserad i maj. Ungefär ett meddelande per vecka, men inget har lett till större åtgärder. ”Mest av frågekaraktär”.

2.Se över handelsbolaget Lyran 

Plan: Ny ordförande och ny styrelse. Bolagsform och ägardirektiv ses över. Avveckla Kommunals engagemang i Metropol Palais.
Gjort: Ny ordförande och styrelse utsedd. Lyran får fem år på sig att gå med vinst. Lyran ska delas upp i två bolag, ett för fastigheterna och ett för driften. Metropol Palais har stängt.

3.Förändra ledningskulturen

Plan: Att alltid kunna se medlemmarna i ögonen och kunna försvara att det Kommunal gör är bra för medlemmarna ska vara den ”gyllene regeln”.
Gjort: Baudin kallar det för en ledarskapsfråga. ”Det är inte så enkelt som att ta fram en policy, utan det handlar om att i stort och smått visa att vi har en annan kultur nu”.

4.Revidera policys

Plan: Översyn av Kommunals policys för alkohol, resor, lägenheter, representation och gåvor.
Gjort: Förbundet betalar ingen alkohol. Skärpta regler för representation och gåvor. Bostäder går till ombudsmän från andra delar av landet eller till bostadskön. Ekonomiklass vid resor.

5.Se över fastighetsinnehavet

Plan: Översyn av Kommunals struktur för fastighetsinnehav och förvaltning.
Gjort: Processen pågår fortfarande. Kommunal har rekryterat en person med ansvar för att se över beståndet. Lyran ska delas upp i två bolag. Axelviks gård till försäljning.

6.Gör organisationen mer professionell 

Plan: Internrevision ska göras och rapporteras till förbundsstyrelse. Tydlig gränsdragning mellan förtroendevalda och experter. Tydligare rollbeskrivning för förbundskassör.
Gjort: Rollen som kassör har slopats och ekonomichefens roll tydliggjorts. Avgångsvederlagen har tagits bort. Arbetsgrupp har jobbat med breddat uppdrag för revision.