LO: Fördelningspolitik saknas i TCO:s skatteförslag
Sänkt statlig inkomstskatt och höjd skatt på konsumtion är förslag när TCO skissar en ny skattereform. Intressant, säger Svenskt Näringslivs skattechef Johan Fall. Var finns det fördelningspolitiska perspektivet? undrar LO-ekonomen Torbjörn Hållö.
Sverige och världen har förändrats starkt sedan det svenska skattesystemet gjordes om i början av 1990-talet. Därför är det dags för en ny, genomgripande skattereform, skriver TCO:s ordförande Eva Nordmark i en debattartikel i tisdagens Dagens Nyheter. Och TCO:s skattepolitiska program är en bra grund för reformen, hävdar Eva Nordmark.
Den första och mest konkreta punkten i TCO:s reformskiss är att färre ska betala statlig inkomstskatt, och att den statliga inkomstskatten ska sänkas. ”Ingen ska behöva betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt”, skriver Eva Nordmark, som här upprepar en av principerna bakom 1990-talets skattereform.
Den andra tydliga utgångspunkten är att TCO vill se höjd skatt på konsumtion, inklusive boende, och på miljöskadlig verksamhet. TCO säger sig inte ta ställning till den totala skattekvoten och ser ”i nuläget inte att det finns något utrymme för generella skattesänkningar”.
Därutöver anser TCO att skattesystemet ska utjämna mellan kommuner med skilda ekonomiska förutsättningar, gynna växande företag och upplevas som legitimt och effektivt.
– LO och Saco har presenterat flera skattepolitiska rapporter de senaste åren. Det är bra att TCO också formulerar sin position, kommenterar LO-ekonomen Torbjörn Hållö. Däremot saknar jag en fördelningspolitisk profil i förslaget.
LO delar i stort sett TCO:s analys att arbete är ganska hårt beskattat i Sverige. I en debattartikel i Svenska Dagbladet nyligen frågade Torbjörn Hållö och LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson om Sverige ska bli en ”Downtown Abbey-ekonomi”, eftersom det är så skattemässigt förmånligt att ta emot arv och leva på kapitalinkomster samtidigt som vanliga löntagare beskattas hårt.
– LO står inte i frontlinjen för sänkta skatter på höga inkomster, men är öppet för sänkt skatt på arbete, och då även på höga löner, säger Torbjörn Hållö. Ur ett fördelningsperspektiv är skatterna på arv och kapitalinkomster viktigare.
Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteenhet, ser ”intressanta pusselbitar” i TCO:s skiss till skattereform.
– TCO är ytterligare en i raden av röster som säger att de höga marginalskatterna är ett problem, säger Johan Fall.
Johan Fall pekar på att TCO å ena sidan inte vill ha en uppfattning om skattekvotens storlek, å andra sidan säger att det inte finns utrymme för skattesänkningar. Det hänger inte ihop, anser Svenskt Näringslivs skattechef.
– Faktum är att skattekvoten har sänkts från 49 procent vid millennieskiftet till 43–44 procent i dag. Under samma period har skatteintäkterna, justerade för inflation, ökat med uppemot 280 miljarder kronor. Det är den vägen vi måste gå även fortsättningsvis.
TCO:s ståndpunkt att skatterna på konsumtion (inklusive boende) och miljöskadlig verksamhet bör höjas rimmar ganska väl med vad Johan Fall skrev i en debattartikel i Dagens Industri i november tillsammans med Staffan Bohman, ordförande för Näringslivets skattedelegation.
De hävdade att skatter på konsumtion – i klartext handlar det främst om moms – är mindre snedvridande än inkomstskatter.
Sverige bör därför verka för att EU:s stränga regler kring moms ska ge medlemsländerna ökad handlingsfrihet.
– En övergång från skatt på inkomster till skatt på konsumtion vore nog klokt, säger Johan Fall. Men då behövs ett bredare perspektiv, där även utgifterna och det totala skatteuttaget diskuteras.