– Det är någonting i arbetslöshet som också skrivs in i kroppen. Både i själen och i kroppen och sedan inte verkar försvinna därifrån oberoende om man får jobb, vilket i sig är väldigt allvarligt, säger Anne Hammarström, professor i folkhälsovetenskap, till P4 Västerbotten.

För att visa på de långsiktiga effekterna av ungdomsarbetslösheten har Anne Hammarström följt dem som gick ut årskurs nio i Luleå 1981 och 1989. Hon har återkommit med samma frågor om sömnlöshet, nedstämdhet och oro när de var i 20-årsåldern och i 40-årsåldern. Och resultatet är tydligt.

Hög arbetslöshet mellan 21 och 25 ledde till ökad sannolikhet för psykisk ohälsa i medelåldern. De som startade sitt yrkesliv när det var lågkonjunktur betalar alltså ett extra högt pris för sin hälsa på sikt, konstaterar studien.

Men resultatet är inte specifikt för ungdomsgruppen i Luleå. Det stämmer överens med siffror och hälsotillstånd från hela landet.

– Arbetslöshet i unga år verkar ha en kvarstående effekt på hälsan oberoende av vad som händer senare i livet, sammanfattar Anne Hammarström.

Ella Sundström/TT