Lärare lämnar i protest mot lärarlyftet

Lärarlönelyftet som skulle höja lärarlöner och yrkets status har väckt besvikelse och ilska på många skolor. Missnöjet är så starkt att lärare vägrar samarbeta, blir sjuka, säger upp sig eller till och med lämnar yrket.

LÄS OCKSÅ Lärarnas Riksförbund: betala för att höja lärarlöner

Turbulensen har fått den ansvariga ministern Helene Hellmark Knutsson att kalla till möte med fack och arbetsgivare nästa vecka.

– Det kan vara så att vi varit för otydliga om syftet med lärarlönelyftet, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning till TT.

Lärarlönelyftet skapades för att ge ”särskilt kvalificerade” lärare höjda löner. Staten satsade tre miljarder kronor, som kommunerna kunde söka pengar från. Det ger mellan 2 500 och 3 500 kronor mer i månaden.

Det finns regler för vilka lärare som kan få den här extra löneförhöjningen, men det är varje arbetsgivare, kommunen, som beslutar. Pengarna räcker till ungefär en tredjedel av lärarna.

Men ute i lärarrummen gror missnöjet bland de som blivit utan medan kollegan fått. De saknar en motivering och anser att valet skett godtyckligt.

– Det här lönesystemet har satt en kil i lärarkollegiet, säger Antonio Blagus, matematik- och NO-lärare vid Gumaeliusskolan i Örebro.

Hans chef, rektor Chris Gelinder, är också besviken. Hon hade inget annat val än att undanta några kvalificerade lärare från lönelyftet eftersom potten inte räckte till alla.

– Jag har full förståelse för att lärarna känner att det blir ett A- och ett B-lag, säger hon.

Tre lärare lämnar nu skolan i protest och rektorn Chris Gelinder är också beredd att sluta om nuvarande upplägg behålls.

– För mig är det helt obegripligt att jag ska behöva ge noll kronor till vissa och 2 500 kronor till andra. Jag kommer inte att göra detta igen. Då byter jag hellre jobb, säger Chris Gelinder.

Lärarfacken, som varit med och påverkat utformningen av lärarlönelyftet är besvikna på kommunerna. 288 av landets 290 kommuner har sökt del av den statliga satsningen, men inte svarat upp med att satsa egna pengar för att möta orättvisor i systemet.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén konstaterar att lärare blivit sjukskrivna som en följd av hanteringen.

– Arbetsgivarna har ju vetat om att det skulle komma statliga pengar, och borde ha gjort tydligt hur man ska följa upp satsningen med egna medel, säger hon.

Helene Hellmark Knutsson erkänner att det bakomliggande syftet med satsningen kanske inte nått fram.

– Jag hör rektorer som säger ”ge oss pengarna så fördelar vi lika”. Men då är vi tillbaka i samma system som vi haft under flera decennier, där man tjänar ungefär lika mycket efter 15 år som när man var nyutexaminerad.

Om reformen lett till uppsägningar är det givetvis olyckligt, anser Helene Hellmark Knutsson.

– Det är klart att detta är ett extraordinärt ingrepp. OECD har varit tydlig med att Sverige har en av de sämsta löneutvecklingarna för lärare. Nu gör vi något åt det, men det ska naturligtvis in i en lönestrategi man har lokalt.

TT