”Överraskande att det stupade på Byggnads upplägg”
Under onsdagen kom en dom om utländska byggnadsarbetares löner, där Arbetsdomstolen ger företag rätt att betala utländsk arbetskraft 88 procent i lön. Arbetet bad forskaren Kerstin Ahlberg, som är expert på samspel mellan nationell arbetsrätt och EU-rätt vid Stockholms universitet, att tolka utfallet.
LÄS OCKSÅ Okej att betala utländska arbetare 88 procent av lönen
Var domen överraskande?
– Jag hade hoppats på någon form av avgörande hur det förhåller sig till EU-rätten. Men det blev det ju inte. Jag visste inte hur Byggnads lagt upp processen, så jag blev överraskad över att det stupade på det.
Var det klantigt av Byggnads att driva det så här?
– Ja, i domen låter det som att Arbetsdomstolen tyckte så. Man kunde till exempel drivit det som en fastställelsetalan i stället (att domstolen prövar en sakfråga utan att någon yrkar något, till exempel ett skadestånd red anm.)
Hur ser du på att Byggnads drev ett fall om kollektivavtalsbrott om en fråga som man är överens med motparten i just avtalet?
– De var ju överens när de slöt avtalet. Sedan menar Byggnads att förutsättningarna förändrats i och med att utländska arbetstagare kommer som inte kan ha svenska yrkesbevis. Men det var lite konstigt att driva det som brott mot kollektivavtalet, i stället för hur man ska tolka avtalet i ljuset av EU-rätten som vi inte var beroende av när avtalet slöts.
LÄS OCKSÅ Få utstationerade söker yrkesintyg
Kan man tolka domen som att det saknas yrkeskompetens bland alla byggnadsarbetare förutom svenska?
– Nej, enskilda arbetstagares kompetenser har inte prövats. De har pratat abstrakt om vad som krävs för att man ska ha full lön, vilket är ett svenskt yrkesbevis eller erkännandeintyg. Det betyder inte att de saknar kompetensen, men de passar inte in på beskrivningen i kollektivavtalet.
Är det förenligt med EU-rätt att betala utländska arbetstagare lägre?
– Inte om de har motsvarande kompetens. Men det vet vi inte i det här fallet.
Byggnads och Sveriges byggnadsindustrier verkar inte vara överens om en enda siffra när det gäller utländsk arbetskraft. Vem kan man lita på när det gäller byggbranschen i Sverige?
– Jag gjorde ett projekt förra sommaren som EU-kommissionen beställt, där jag verkligen dammsög efter opartiska undersökningar om vilka löner utländska arbetare faktiskt har. Men det finns inte. Även de konsulter som Sveriges byggindustrier anlitade för att ta reda på det anser att det är slående att det inte finns oberoende forskning på området. Det är oerhört infekterat.
