Ambulanssjukvårdare blir utan extrapengar
I en del landsting får ambulanssjukvårdarna del av den extra löneökningen för undersköterskor, i andra inte. I Stockholm befarar Kommunals ombud att besvikelsen ska riktas mot facket.
Ambulanssjukvårdare är i regel undersköterskor i botten. Och till 80 procent utför de undersköterskeuppgifter, säger Kevin Thompson, ombud för Kommunal på Sankt Görans sjukhus i Stockholm som förhandlar för ambulanssjukvårdarna.
– Därför borde de omfattas av extrasatsningen på undersköterskor i Kommunals centrala avtal med SKL och Pacta. Att inte ta med ambulanssjukvårdarna strider mot avtalets anda.
LÄS OCKSÅ Oklart vem som räknas som uska vid löneökning
En del landsting har gått Kommunal till mötes, och låter ambulanssjukvårdarna få del av de 500 kronorna i extra löneökning 2016. Men andra landsting och privata arbetsgivare inom ambulanssjukvården säger nej.
I Stockholms län finns tre ambulansföretag: landstingsägda Aisab, Falck och Samariten. I förhandlingar mellan Kommunal och Aisab har arbetsgivaren gjort klart att ambulanssjukvårdarna inte får del av undersköterskesatsningen.
Vid nästa förhandling, den 15 september, väntas arbetsgivaren erbjuda det centrala avtalets generella löneökning på 520 kronor, och ingenting mer. Förhandlingen kommer då att avslutas i oenighet, varpå Kommunal för över frågan till central förhandling.
Möjligheterna till framgång i den centrala förhandlingen är begränsade. Det centrala avtalet säger att extrasatsningen på 500 kronor per anställd gäller undersköterskor i vård och omsorg, eller anställda med motsvarande befattningar. Det krävs god vilja från arbetsgivaren för att ambulanssjukvårdarna ska ”åka med” i den satsningen.
LÄS OCKSÅ SKL och Kommunal oeniga i hur tydlig tolkningen är i avtalet för undersköterskorna
Enligt uppgifter till Arbetet kommer inte heller Falck och Samariten, där förhandlingar ännu återstår, att ge sina ambulanssjukvårdare i Stockholm de extra 500 kronorna.
– Undersköterskesatsningen var en framgång, säger Kevin Thompson. Men tyvärr kan den vändas i frustration och besvikelse för en del medlemmar.
– Risken är att besvikelsen riktas mot Kommunal. Jag anser att avtalstexterna inte är tillräckligt tydliga. Vi kan inte ha avtal som bygger på arbetsgivarens goda vilja.
Också vad gäller skötare i den psykiatriska vården gör landstingen olika. En del får del av undersköterskesatsningen, andra inte, skriver tidningen Kommunalarbetaren.
Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund anser ändå att det centrala avtalet är tydligt.
– Utåt har det kanske sett ut som att det är en jättestrid om vem som ska få del av pengarna, men så är det inte. Alla med titeln undersköterska får del av satsningen, de är klara. Problemet är att titulaturen kan skilja sig åt lokalt. Undersköterskor har fått titlar som ”boendestödjare”och liknande. Men det gäller inte särskilt många, säger Lenita Granlund.
De lokala parterna kan enas om extra löneökningar även för andra grupper än de som omfattas av det centrala avtalets satsning på undersköterskor, tillägger Lenita Granlund. Skötarna i en del landsting är ett exempel på det. Men det är i så fall en löneglidning som inte har stöd i det centrala avtalet.
Med facit i hand, borde det centrala avtalet preciserat mera vilka som omfattas av undersköterskesatsningen?
– Det var en förhandling, svarar Lenita Granlund. Det var hit vi nådde. Visst krävs ett lokalt förhandlingsarbete för att bestämma exakt vilka som omfattas. Men det är omöjligt att vara helt precis i det centrala avtalet.