Striden om FN:s toppjobb hårdnar

FN byter skrud och den 1 januari ska en ny FN-chef tillträda, men än så länge är det inte klart vem det blir. Foto: Mark Garten/FN

Man eller kvinna? FN-höjdare? Från ett Natoland eller med mer neutral härkomst?

I dagarna väntas FN:s säkerhetsråd hålla ännu en sluten omröstning om vem man vill se som världssamfundets näste generalsekreterare.

Det brinner i knutarna. Näste FN-chef börjar jobba den 1 januari, samma dag som Sverige tillträder som ordförande i säkerhetsrådet. Innan dess ska rådet ha genomfört ytterligare ett antal omröstningar och lämnat sin rekommendation till FN:s generalförsamling, som fattar det slutgiltiga beslutet.

Den avgående generalsekreteraren, sydkoreanen Ban Ki-Moon, sade nyligen att han anser att en kvinna bör ta över rodret.

– Det finns många framstående och eminenta kvinnliga ledare i regeringar och andra organisationer. . . Det finns inget skäl till varför det inte ska vara så i FN, sade Ban enligt bland andra The Guardian, men lade till att det är upp till medlemsstaterna att fatta beslutet.

Även FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson har sagt till TT att det är ”i högsta grad relevant och giltigt och klokt” att driva frågan om en kvinnlig FN-chef.

Mats Karlsson, direktör vid Utrikespolitiska institutet och tidigare vice ordförande för Världsbanken, säger att det förvisso vore bra med en kvinnlig ledare men att det viktigaste är att det blir en kompetent person.

– Det måste vara någon som kan diplomati, kommunikation och management i den ordningen. Det krävs om man ska kunna kanalisera maktintressen till något konstruktivt, som eld upphör eller hållbar fred.

Det avgörande, betonar Karlsson, är ändå vem stormakterna — säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina, som har vetorätt — kan enas om.

– Förhoppningen är att den öppna process som äger rum i år, med utfrågningar i generalförsamlingen och redovisning av de olika omröstningarna, ska tvinga stormakterna att välja riktigt kompetent ledarskap. Tidigare har processen inte alltid lett till den bästa kandidaten.

Efter den andra omröstningen i början av augusti hade António Guterres, Portugals förre premiärminister och FN:s tidigare flyktingkommissarie, störst stöd av de elva kandidaterna. Det är dock oklart om Ryssland vill stödja en kandidat från ett Natoland.

På andra plats hamnade Serbiens förre utrikesminister Vuc Jeremic. Den kvinna som ligger bäst till är Argentinas utrikesminister Susana Malcorra, på tredje plats.

Tidigare har den bulgariska Unesco-chefen Irina Bokovas och nyzeeländska UNDP-chefen Helen Clarks kandidaturer fått stor uppmärksamhet. I den senaste omröstningen hamnade de på femte respektive sjunde plats.

Tina Magnergård Bjers/TT