2016 är snart förbi. Nu kommer en ny säsong av Avtalsrörelsen, en realistisk serie i sju avsnitt. Arbetet ger en förhandstitt på den kommande säsongen av dramat som faktiskt påverkar ditt liv på riktigt.

Manus: Johanna Wreder  Storyboardbilder: Helena Bergendahl

LÄS OCKSÅ Analys: Dags att ladda om

Avsnitt 1 : ”Bakom kulisserna”

ram

… där alla vill strida för tusen frågor, men enas om ett fåtal.

Nyckelscen: Möten, möten och åter möten. På arbetsplatser, i avdelningar, på förbundskontor och i LO-borgen. Besvikelse och frustration över allt som föll bort blir till beslutsamhet och kämpaglöd när alla plötsligt står enade bakom sitt förbunds krav. 

Ute i förbunden, inom LO och på arbetsgivarsidan har arbetet redan inletts. Avtalskrav stöts och blöts. Högre lön, javisst, men kanske ska det också läggas krut på heltidsfrågan, lönesystem, flexpension, mer eller mindre flexibla arbetstider, och annat. De slutgiltiga avtalskraven fastställs av avtalsdelegationer och förbundsstyrelser, med start senare i höst.

Samordningar tar form. Facken inom industrin, där IF Metall, Livs och GS ingår krokar arm med tjänstemännen i Unionen och Sveriges Ingenjörer inför förhandlingarna. Samtalen för att få en fungerande LO-samordning är i full gång, och så är det 6F, som består av Elektrikerförbundet, Byggnads, Målarna, Fastighets och Seko som har sin samverkan.

I nästa avsnitt: Spricker LO-samordningen igen?

Avsnitt 2: ”Murbruk och sprickor” 

bild2

… där sprickor ska muras ihop, eller spacklas över och en stark fasad visas upp.

Nyckelscen: LO:s representantskap. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson tittar uppgivet och sammanbitet in i kameran alternativt strålar som sol. Bakom honom råder kall tystnad, eller lättat småprat. 

Besvikelsen var stor inom LO förra hösten när avtalssamordningen sprack och varje förbund fick förhandla på egen hand. Vägen till jämställda löner var den stora frågan som splittrade förbunden, och sprickan finns kvar. En ny spricka visades också upp på LO-kongressen om huruvida rätten till heltid ska drivas i kommande avtalsrörelse, eller politiskt som ett lagkrav.

Arbetet med att jämka samman förbunden sker troligen i tysthet, men senast den 19 oktober avslöjas resultatet. På LO:s representantskap ska den gemensamma LO-plattformen då presenteras – om det blir någon.

I nästa avsnitt: Hur mycket pengar blir det, och kommer alla överens om kraven?

Avsnitt 3: ”Siffror och kurvor”

bild3

… där alla ser verkligheten på sitt eget sätt och lönekraven formuleras.

Öppningsscen: Ekonomer och utredare visar  kurvor och diagram med  motstridiga resultat: Lönespridning är utmärkt eller förkastligt, lägstalönerna är för höga eller för låga, och utrymmet för löneökningar är gigantiskt eller obefintligt. 

Samtidigt som samordningen diskuterats, har propagandakriget trappats upp. Debattartiklar skrivs och rapporter presenteras. Även politiker lägger sig i med krav på sänkta lägstalöner eller extrasatsningar till vissa yrkesgrupper.

När beslutet om LO-samordning tagits ska lönekraven siffersättas. Parterna gör ofta ganska olika bedömningar om hur stora löneökningarna bör vara. Facken inom industrin är oftast först ut med att presentera lönekravet i sin gemensamma plattform i november. Deras krav brukar, efter vissa diskussioner, ange nivån även för de andra förbunden eftersom industrin sätter märket för löneökningarna. Strax därefter kommer de andra förbundens lönekrav, eventuellt i form av ett samordnat LO-krav.

I nästa avsnitt: Flexpensioner, ackord och låglönesatsningar.

Avsnitt 4: ”Julklappsbyte”

bild4

… där Teknikavtalets förhandlare ilsket beskyller varandra för att vara verklighetsfrånvända innan julefriden drabbar dem.

Nyckelscen: Anders Ferbe, IF Metall, och Klas Wåhlberg, Teknikföretagen, byter avtalskrav med varandra, suckar och utbrister unisont ”Helt orealistiskt!” så fort de får kraven i sin hand.  

Som för tidiga julklappar lämnar parterna inom industrin över sina avtalskrav till varandra strax före jul. En del andra förbund hinner också med att skifta bud med sina motparter i december, medan andra väntar till efter årsskiftet. När kraven väl är växlade råder julefrid i några dagar innan själva förhandlingarna inleds.

Cliffhanger: Vad är det i julklapparna?

Avsnitt 5: ”Skarpt läge” 

bild5

… där inget är klart innan allt är klart och arga utspel varvas med moltigande. 

En enda scen i hela avsnittet: Tomma kaffekoppar, långa Excelberäkningar och gråa förhandlingsrum där slutkörda förhandlare försöker hitta sätt att övertyga, eller kanske lura, sin motpart.

I januari startar många förhandlingar på riktigt. Vissa frågor dryftas offentligt och målas ut som stridsfrågor, medan andra behandlas i tystnad. Fackförbund och arbetsgivarmotparter träffas regelbundet och förutom själva förhandlingarna pågår ständiga överläggningar inom förbunden, och mellan olika förbund respektive arbetsgivarorganisationer i de olika samordningarna.

I nästa avsnitt: Vem varslar först?

Avsnitt 6: ”Krig – och fred”

bild6

… där facket varslar om strejk, arbetsgivarna vill begränsa strejkrätten och alla blir lagom nöjda.

Nyckelscener: 1. Stolta strejkande första strejkdagen. 2. Förhandlare i formell kavaj tar varandra i hand. 3. Några medlemmar som avbryter strejken är besvikna och hade hoppats på mer, andra är nöjda och glada att det är över.  

Den 31 mars löper avtalen inom industrin, liksom många andra avtal i årets avtalsrörelse, ut. Några veckor innan avtalsperiodens slut brukar några fackförbund som inte är nöjda med förhandlingarna varsla om stridsåtgärder. När avtalen löpt ut upphör också fredsplikten och facket kan strejka för att få igenom sina krav. När ett varsel lagts träder statliga Medlings-institutet in och försöker medla. De allra flesta förhandlingar går fredligt till och även om det blir konflikt kommer parterna till sist  överens. De nya avtalen skrivs under och arbetsgivarna har åter köpt sig fredsplikt för ett eller några år framöver.

I nästa avsnitt: Vem vann och hur går det i byggsektorn?

Avsnitt 7: ”Säcken knyts ihop” 

bild7

… där alla analyserar resultatet medan andra precis inleder strider.

Nyckelscen: Män och kvinnor i kavaj sitter med allvarliga förstå-sig-på-miner och diskuterar vem som vann mest i de nya avtalen och vad det betyder för samhällsekonomin. Frustrerade Sekoförhandlare försöker förgäves få uppmärksamhet för sin avtalskamp för exempelvis spårtrafiken som precis påbörjats.

När de första avtalen är slutna, börjar analyserna av vad de egentligen innebär. Både fack och arbetsgivare vill gärna utropa sig som vinnare, även om det hör till att arbetsgivarna också klagar på att avtalen blivit för dyra. Samtidigt fortsätter avtalsrörelsen i en rad branscher, vars avtal löper ut senare. Byggsektorns avtal löper till exempel ut först 30 april.

I nästa säsong: Hur gick det med alla frågor som nu skickats till arbetsgrupper? Har de bara sopats under mattan, eller fått en lösning? Arbetet sänder även nästa säsong av Avtalsrörelsen om ett år eller kanske tre. Håll utkik efter extraavsnitt och förhandsglimtar i väntan på den nya säsongen!

Eftertexter

Regissörer: Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande för LO och Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv, med flertalet medregissörer samt särskilda avsnittsregissörer.

Spelplats: Förhandlingsrum, kontor och korridorer främst runt Norra Bantorget och Storgatan i Stockholm, samt industrier, affärer, byggen och andra arbetsplatser i Sverige.

Ledande roller del 1: Anders Ferbe, ordförande för IF Metall, Martin Linder, ordförande för Unionen och Klas Wåhlberg, ny vd för Teknikföretagen. Tre viktiga spelare inom industrisektorn som anger lönemärket. Unionens kamp för flexpensioner väntas också fortsätta denna säsong.

Ledande roller del 2: Tobias Baudin, ordförande för Kommunal och Susanna Gideonsson, ordförande för Handels. Ledare för de två största kvinnodominerade förbunden, som driver på för jämställda löner och heltid som norm. Kommunals största avtal ska inte omförhandlas 2017, men förbundet har sammanlagt 150 000 medlemmar vars avtal ingår i denna avtalsrörelse.

Ledande roller del 3: Anna-Karin Hatt, vd för Almega. Företrädare för tjänstesektorn och stark motståndare till 2016 års fackliga krav på flexpension eller delpension, som skapade turbulens i förra säsongen av Avtalsrörelsen.

Ledande roller del 4: Johan Lindholm, Byggnads ordförande och Ola Månsson, vd för Sveriges byggindustrier. Byggsektorn skapade dramatik med strejk och infekterade diskussioner förra säsongen. I Avtalsrörelsen 2017 kan ackordsstriden fortsätta. Byggnads är också ett av 6F-förbunden som sist stack ut hakan med högre lönekrav än industrin.